Kommande tävlingar
26/01 Årsmötesmiddag
02/02 Plattliret
09/02 Rekommenderad spelhelg för SM
Rapporterade tävlingar
05/01 Gävleguldet
29/12 BK Allians, Halmstad - Guldtäv
01/12 Malmö BK - Guldtävling
Svensk Bridge - Spader :: Forum :: Landslagen
<< Föregående tråd | Nästa tråd >>   

Reflexioner från OS i Lille av Kapten Axdorph

Författare Post
Mats Axdorph [2053]
Sun 02 September 2012, 17:02
Registrerad medlem #2053
inlägg: 7
Jag fick det hedersamma uppdraget att leda Sveriges Öppna Landslag i Lille då ordinarie kapten PG Eliasson hade förhinder.
Utmanande. Spännande. Roligt. Trevligt. Att vara kapten för ett lag i en sådan här tävling var en helt ny roll för mig. Skulle bli kul att få vara med i hetluften! Förra gången det begav sig med World Bridge Games, 2008 i Peking, var jag själv med som spelare. (Då kom vi 6:a i gruppen och missade slutspelet.) Att jag denna gången inte skulle vara med i själva liret måste ju innebära en förstärkning. Flera personer har också efteråt sagt till mig att det går som bäst när jag står bredvid och tittar på!:-)

Vid en samling av laget några veckor innan var vi alla överens om att PG tagit ut ett mycket starkt lag som har potential att slå alla lag i världen. Som en spelare uttryckte sig; Under förutsättning att alla spelar på topp så har vi fina förutsättningar att gå långt! PG skickade ut ett lyckönskningsmail dagen innan avresa där han sa att om alla bara lyssnade på mig så skulle det ordna sig. Och så skulle vi se till att ha kul! Det ordnade sig! Och kul hade vi!

Innan tävlingen förberedde sig alla i laget på det sätt som var och en fann lämpligt med spel, budträning, fysträning, mm.
Exempelvis hade Peter "Stickan" Bertheau med hjälp av gym och kostprogram kommit i shape till nästan oigenkännlighet! Vilken satsning! Jag själv var och pryade på EM, lärde mig lite om procedurer och annat och iakttog från sidan. PG och jag pratade mycket och jag fick många goda råd av honom. Coachen Janne Lagerman och jag hade också många samtal om strategi, upplägg mm innan tävlingen. det kändes som vi kom väl förberedda till Lille.

Några ord om laget; Fredrik Nyström- Johan Upmark och Peter Bertheau- Per-Ola Cullin är 2 relativt nykomponerade par med bara ca 1 år som parkombinationer. Samtliga är världsstjärnor, men 1 år tillsammans är kort tid i de här sammanhangen, även om man försöker träna så mycket som möjligt. Krister Ahlesved- Jonas Petersson är mkt skickliga spelare med lång erfarenhet tillsammans som par, vilket är en stor styrka. De har dock inte alls samma internationella rutin som övriga spelare. Janne Lagerman är mycket rutinerad som coach i stora sammanhang och är kugge som ett svenskt landslag har svårt att klara sig utan. Nästan omöjligt. Jag själv; helt orutinerad i denna roll. Förmodligen den svaga länken, men omblir man tillfrågad om ett sådant här fint uppdrag så har man ju svårt att tacka nej! Samtliga 8 i laget känner varann mer eller mindre efter många års spel på samma klubb, vilket ju borde vara en fördel när man ska kämpa ihop i flera veckor.

På plats i Lille. Carina Westlin hade letat upp ett litet trevligt hotell med lagom promenadavstånd till spellokalen. Där bodde vi tillsammans med damlaget och seniorlaget, vilket var bra och trevligt där man kunde lufta sig lite ibland med andra personer än dom i sitt eget lag. Det blir stora kontaktytor med samma personer och det är uppfriskande för alla att få slippa tjata med samma personer hela tiden. Sedan gick det ju bra långa stycken för samtliga lag och vi kunde peppa varann allihop. Trivsamt och värdefullt. Carina, bra fixat! Du är förresten en pärla, som när du utöver ditt jobb som coach för seniorlaget, hann med att engagera dig i oss alla på ett beundransvärt sätt. Bra jobbat med strålande entusiasm!
Vilken tjej! Härligt att se! Du borde kanske få något slags chefscoachjobb i framtida mästerskap?

Dags för spel; Först gruppspel i 5 dagar med 16- brickorsmatcher mot varje land. Oftast 3 matcher per dag. Låter kanske inte så mycket, men jag kan lova att sådana här matcher i ett OS med 16 brickor känns mer än 16 brickor. Första målet är att klara sig vidare till knock-outmatcher genom att vara bland de 4 bästa i gruppen, men helst ska man vara så högt upp som möjligt för att få fördelar i valproceduren till slutspelet. Vår grupp är relativt svag men med några starka lag som Italien och Ryssland. Det skulle nog bli svårt att komma 1:a eller 2:a, men avancemang trodde vi stenhårt på!
Vi hade ett tuffare program i början av turneringen. Efter halva kvalet var vi bra med så det såg bra ut. Jag tycker vi spelade bra men vi hade det ändå lite motigt resultatmässigt.
Det gäller att ta mycket poäng mot de s.k. blåbärsnationerna, men det är inte alltid så lätt. Min känsla är att vi inte är bra på att ta tillräckligt mycket poäng mot de svagare lagen. Men mot bättre lag är vi starka! Alltid något:-)
Vi slutade 3:a i gruppen. Inte optimalt. Visserligen skönt att ha klarat sig vidare men detta medförde att vi skulle få ett hårt slutspelsschema.

När gruppspelet var klart väntade valproceduren för slutspelet. Dessutom val av seating rights för kommande match som styr line-upen. När jag meddelade grabbarna i laget att vi inte hade fått någon drömlottning precis med till att börja med Israel i sextondelen, sedan troligen USA i kvarten, Monaco i semi och Italien i finalen, så såg jag bara leenden och speliver i ögonen. No fear. Vi kan slå vem som helst. Spelet har gått bra och tendensen är ännu bättre. Våra motståndare kommer att få svårt. Det är iallafall jag och coach Janne överens om! Slutspelsmatcherna går över 6 X 16 brickor och finalen 8X16 brickor.

Humöret, självförtroendet och lagmoralen är på topp. Vi har kul och vi har trevligt. Alla är pigga och spelsugna till slutspelet.

När det gäller lineups finns en grundstrategi för hur vi ska formera styrkorna. Den kan ändras beroende på seating rightslottningen och vilka som känner sig heta mot slutet av dagen. Jag hade som kapten ett tevligt problem när alla för det mesta kände sig i form! Jag brukade stämma av min planerade lineup med Janne och vi var alltid överens och nöjda med vårt beslut hur vi skulle göra. Som spelare kanske man inte alltid är nöjd och man ser inte saker och ting på samma sätt, men jag märkte inte av en tendens till något missnöje någon gång. Bra för mig och bra för laget. Proffsigt att respektera kaptens beslut, tycker jag. Janne Lagerman- vilken kille. Håller reda på allt och alla, inklusive mig. Vilket stöd! Högsta betyg! Enda nackdelen är att han använder för många servetter till att skriva ner bridgeproblem på.

Dom 16 lag som är kvar är bra. Spelstandardmässigt kan det nog jämföras med ett vanligt VM. Damlaget har imponerat stort i gruppspelet och seniorlaget är också lätt vidare. Kul och bra! Brudarna, gubbarna och vi peppar varann. Sverige är bra!

Sextondelsfinalen mot Israel vinner vi lätt efter övertygande spel. Israel är normalt en mycket stark bridgenation men har denna gång mönstrat ett något svagare lag än vi väntat oss. Brudarna och gubbarna vinner också sina matcher, bägge mot Australien, så dom undrar väl vad dom gjort oss för ont?

Nu har vi spelat 7 dar. Alla säger att dom känner sig pigga. Men kapten är lite trött. Även om inte alla tror det så innebär det en stor mental förbränning att följa spelet och hålla koll på vad som händer vid bägge våra bord (Och så är man ju nyfiken på vad som händer i seniorernas och damernas matcher också) Dessutom är det en del pyssel för mig och Janne vid sidan av spelet också. Tror att Janne också var lite trött även om han höll masken:-) Spelarna utsätts ju också för en mental förbränning, men verkar inte vara berörda.

Kvartsfinal mot USA med Meckstroth. Rodwell och Mahmood-Hamman. Det är grejer det. Våra killar är i form och har spelat bättre och bättre ju längre turneringen gått. Till skillnad från några andra länder där det var tvärtom, märkte jag. Trötthet? Vi tror vi kan vinna. Janne och jag tror definitivt på vinst! Själv tycker jag vi hade lite otur, och det blir tight på slutet. Våra par utsätts för stor press och framförallt ett av våra par blir anklagade för fusk. Helt omotiverat! Meckstroth försöker med ett fruktansvärt fult trick efter ungefär halva sista segmentet få våra grabbar i gungning genom att tillkalla tävlingsledaren och påstå att de hade hjälpt varandra i försvaret med hjälp av kroppsspråk! Han kände väl att efter ha fått en katastrofbricka med 1700 ut mot ingenting att matchen var på väg ur deras händer. Vårt par visade enorm mental styrka genom att resten av matchen spela klockren bridge!Imponerande! När det är 1 bricka kvar leder vi med 4 imp och Zia -Hamman har bjudit en inte alltför lättbjuden zonutgång på sista brickan. Vet inte vad som händer vid andra bordet, så jag ringer chefskaptenen PG. som har järnkoll. Jag trodde jag hade starka nerver, men nu hårdtestas dom. Känsligt läge. Jodå, säger PG, Våra pojkar spelar också utgång. Och den kan inte gå bet! Vi gör en kanonmatch, vi har marginalen på vår sida, och slår jänkarna med 4 imp. Vi kan inte riktigt glädja oss direkt efter matchen för USA säger att dom tänker protestera mot 1700-ut brickan. Som ett första steg så får alla berörda parter gå in i spelrummet tillsammans med tävlingsledaren och tillfråga scorern och BBO-operatören om vad som hänt. Han säger att svenskarna uppträtt helt utan anmärkning, och därmed lägger jänkarna ner. Vi är i semi! Tyvärr förlorar damerna sin match rätt knappt mot England, som senare skulle visa sig vinna vinna hela turneringen. Osis i lottningen tycker jag!
Seniorerna går till semi. Kul!

Semifinal i OS! Mats, det här går ju bra tänkte jag. Och så som vi har spelat ser det mycket bra ut för fortsättningen! Alla
verkar vara i toppform. Det är kul att vara kapten för ett sådant här lag som spelar sådan bridge att det är ständiga applåder i raman och förmodligen hemma hos alla som följer detta på BBO! Motståndare i semi blir Monaco som slår ut världsmästarna Holland i sin kvart. Dags att prata allvar med grabbarna. Så jag samlade ihop alla en stund innan ordinarie morgonmötestid och berättade att jag var nöjd men skulle vilja bli ännu nöjdare. Gav dom beröm förstås för en riktigt strong insats mot USA. Jag vet ju att grabbarna kan lira bridge, men att dom klarade den mentala biten och bet ihop
var jag oerhört imponerad av! Tills då och under resten av turneringen skulle man kunna tro att man var på kurs i exemplariskt uppträdande när det gäller partner- och lag-kamratvård. Det var härligt för Janne och mig att se hur spelarna tog hand om varann och uppträdde mot varandra! Man blir glad av sånt, är helt säker på att det påverkade resultatet! Man kan inte spela perfekt på alla brickor. Ibland tar man felaktiga beslut eller gör rent dåliga insatser. Alla är så bra så dom vet vad dom gjort. Möjligen utväxlades någon gång konstruktiva kommentarer, men vanligen så lades det inte ner någon energi på att prata om dåliga brickor. Bara att fokusera på kommande brickor! Bra gjort!

Semi mot Monaco, kanske största favoriten med Fantoni- Nunes och Helness- Helgemo i spetsen. Våra grabbar är pigga
och spelar fantastisk bridge, nästan ställvis i trance eller som att dom kikat i löven, tycker jag. Trots lite osis tar vi snart greppet på monegaskerna. Dom ser faktiskt lite trötta ut och gör en del oväntade misstag. Alla svenskar är pigga. Utom kapten. Vi slår Monaco stort och är i final! Och kapten är ännu nöjdare. Såg på Janne också att han var närmast lycklig! Kan man bli mer än imponerad?
Spelarna ska vi inte prata om hur lyckliga dom såg ut att vara på en skala. Men än är det inte klart!

Seniorerna förlorade tyvärr mot ett bra Ungern och får spela match om tredjepris mot starka Frankrike.

Finalen, som går över 8 segment blir mot Polen. Polackerna gör en hel del misstag, medan svenskarna fortsätter att spela stabilt. Vi vinner segment efter segment och efter 6 set leder vi med 80 imp. Polska kaptenen kommer fram till mig och säger att svenskarna knappt gör några misstag alls och ser uppgiven ut. Det känns ju bra. De svenska seniorerna förlorar tyvärr mot Frankrike. Trist avslutning för dom! Sista dagens, den 14:e dagens spel, med näst sista segmentet mot Polen slutar med förkrossande 77-3! Med 154 imps marginal och 16 brickor kvar att spela behövde inte ens jag känna mig nervös! Polackerna ville spela sista segmentet också av en ren formalitet så vi fick vänta ytterligare några timmar innan vi kunde börja fira. Jag kunde säga till grabbarna att nu var jag helt nöjd!

Att stå framme vid podiet med det här laget och få ta emot guldmedalj och få höra nationalsången var stort! Fantastiskt att känna av stöd och uppskattning för vårt lag. Detta var bland det starkaste jag upplevt!

Tack alla spelare och Janne! Jag är imponerad av er alla!
Man kan nog inte ha det bättre som kapten än för ett sådant här lag!

Tack för att jag fick chansen till det här uppdraget!

/Reservkapten Mats


Tillbaka till toppen
Peter Swensson [15345]
Sun 02 September 2012, 18:31
Registrerad medlem #15345
inlägg: 1031
like
Tillbaka till toppen
Sven-Olov Flodqvist [9027]
Mon 03 September 2012, 00:12
Registrerad medlem #9027
inlägg: 1078
En mycket trevlig personlig redogörelse!


Tillbaka till toppen
Webbsajt

Moderatorer: Thomas Winther [3522], Fredrik Jarlvik [4451], Micke Melander [7164], Johan Grönkvist [8342], Roger Wiklund [10530], Carina Wademark [12540], Tommy Andersson [14659], Björn Andersson [14660], Pontus Silow [87294], Andreas Jansson [19642]

Hoppa:     Tillbaka till toppen

Forum theme loosely based on Invision Power Board
Svenska Bridgeförbundet, Karlsgatan 28, 703 41, Örebro, Tel: +46 (0)19-277 24 80