Vårt förbund är uppdelat i tre nivåer: klubb, distrikt och förbund. Svensk Bridge har 21 distrikt och ca 450 klubbar i organisationen. Förbundets riksstämma är det högsta beslutande organet. De röstberättigade vid riksstämman är distriktsförbundens delegater från de 21 distrikten.

Dessa är valda vid respektive distrikts årsmöte att representera sitt geografiska område. Vid riksstämman väljs exempelvis styrelse, här fattas också beslut om stadgar, ekonomi och verksamhet i stort.

På riksstämman väljs också den valberedning som skall jobba inför kommande Riksstämmor. Nämnd valberedning tar fram förslag på hur ny styrelse ska se ut i kontakt med såväl sittande styrelse som med distriktsförbunden.

Riksstämman arrangeras vartannat år. Det år ingen riksstämma arrangeras träffas istället förbundets och distriktens ledamöter för överläggningar vid distriktsträffen. Nämnd träff har som syfte att i första hand diskutera kring framtida planer för vår organisation. Distriktsträffen är inte beslutsmässig.

Styrelsen FSB

Styrelsen i FSB består för närvarande av ordförande och nio ledamöter samt två suppleanter. Dessa sköter förbundet efter de riktlinjer de fått från riksstämman och de viljeriktningar distriktsträffen gett. Normalt sett är det fem styrelsemöten per år.

Detaljfrågorna i förbundet är många, därför har tre av ledamöterna i styrelsen en kommitté under sig för att verkställa olika frågor. Dessa tre kommittéer är Tävling, Medlem och Ekonomi. Vid sidan om detta finns en lagkommission för att ta hand om bridgelagarna och överklaganden av domslut vid tävlingar samt en
disciplinnämnd som tar hand om alla disciplinära ärenden som inte kan hänföras till annan verksamhet. Exempelvis alkoholpåverkade spelare eller sådana som gång efter annan bryter mot trivselreglerna.

För att hjälpa till med den dagliga skötseln av vad styrelse och kommittéer bestämt finns ett kansli (4 personer) och konsulenter (3 personer) att tillgå.

Dessa är alla anställd personal. Förbundet har vidare en materialcentral kontrakterad, vilken sköter det mesta av distributionen av material i olika former till såväl klubbar som distrikt. Konsulenterna har mycket reseverksamhet på sin lott, där man åker runt till klubbar och distrikt för att informera och utbilda om ämnen aktuella för förbundet.

I vissa fall händer det att en fråga är för stor för en kommitté eller att den av någon anledning inte bör ligga under någon kommitté. Det är då vanligt att man utser en projektgrupp som under en kortare tid enbart jobbar med detta ärende.

Distriktet

Distriktsstämman är det högsta beslutande organet i varje distrikt. Röstberättigade här är klubbarnas valda delegater, framröstade vid respektive klubbårsmöte. Här väljs exempelvis styrelse till distriktet. Vid distriktsstämmorna fattas bland annat beslut om stadgar, regelverk och tävlingsprogram.

Styrelsen verkställer distriktsstämmans beslut och sköter ruljansen under den tidsperiod de är valda.

Det ”normala” är att ett distrikt har ordförande, sekreterare, kassör och tävlingsansvarig samt övriga ledamöter. Om man bortser från de sistnämnda är de vanligtvis de övriga som sköter om den löpande verksamheten.

Även i distrikten jobbar man med valberedning, precis som i förbundet. Många distrikt har också kommittéer som jobbar med olika frågor. Ett vanligt exempel är att man har en tävlingskommitté underställd den tävlingsansvarige.

Klubben

Årsmötet är det högsta beslutande organet i varje klubb. Röstberättigade här är klubbens medlemmar, sådana som till klubben erlagt årsavgift. Här väljs exempelvis styrelse för klubben. Det fattas också beslut om stadgar, regelverk och tävlingsprogram.

Styrelsen verkställer årsmötets beslut och sköter ruljansen under den tidsperiod de är valda.

Det ”normala” är att en klubb har ordförande, sekreterare, kassör och tävlingsansvarig samt övriga ledamöter. Om man bortser från de sistnämnda är de vanligtvis de övriga som sköter om den löpande verksamheten.

Också i klubbarna arbetar man med valberedning. Många klubbar har också kommittéer som jobbar med olika frågor, t ex festkommitté för lite roligare sammankomster etc.

Det är i klubbarna som merparten av den praktiska verksamheten i förbundet sker. Generaliserar man kan man säga att förbundet bara arrangerar SM-tävlingar, distrikten DM-tävlingar (som normalt sett är kval till SM) och klubbarna resten.