HUR SER ROLLERNA UT I FRAMTIDEN

Vad betyder förbund?
förbund, större sammanslutning som består av flera mindre avdelningar eller enheter i samverkan.Källa: Nationalencyklopedin.

När förbundet bildades 1933 var den enda anledningen att Europabridgeförbundet krävde att det fanns ett nationellt förbund för att få deltaga i EM.

Nu ser förbundets roll betydligt annorlunda ut.

I stadgarna finns att läsa:

§ 1 Förbundets ändamål
Förbundet Svensk Bridge, Riksförbundet, är en ideell förening med ändamål att fungera som rikslikare för anslutna föreningar och i bridgefrågor råda och bistå dessa, att verka för förståelse och intresse för bridgespelet och genom information och kursverksamhet bidraga till dess utveckling,

Och en del annat som här är utelämnat. För fullständighet, läs stadgarna på nätet: » länk

Man har kommit överens om att det är Riksförbundets roll att fungera som rikslikare och verka för förståelsen och informationen om bridgen och bidraga till dess utvecklingen.

Detta går att bryta ner i många olika uppgifter. Vi har valt några fundamentala för rörelsen.

• Utbildning
• Tävling
• Information

Vår organisation ser idag förenklat ut på följande vis:
1 st. Riksförbund
21 st. Distriktsförbund
500 st. Bridgeklubbar
22.000 st Klubbmedlemmar

Utbildning
Om man ser på punkt 1 är det i den bästa av världar denna fördelning; Riksförbundet utbildar funktionärer på distriktsnivå (instruktörsutbildning). Distrikten utbildar bridgelärarna på klubbnivå (bridgelärarutbildning). Klubbarna utbildar nya bridgespelare (bridgekurser).
Se bifogad utbildningsplan för mer detaljer.

Det är en rak utbildningslinje som går från Riksförbundet ner till kursdeltagaren på nybörjarkursen.

Men vad händer om inte alla distrikt kan utbilda bridgelärare? Då uppstår ett vakuum. Ska vi sluta med att ha nybörjarkurser av den anledningen? Givetvis inte. Det kan finnas bridgelärare som redan är utbildade eller har gått utbildning i ett annat distrikt. Samverkan måste utökas så att närliggande distrikt jobbar mer med varandra, bridgelärarutbildning är ett smalt område där vi kan dra nytta av varandra.

Tävlingar
På alla nivåer arrangeras tävlingar. Det är kärnpunkten i vår verksamhet. En av våra huvudroller är att tillse att medlemmarna ska kunna tävla i bridge på rättvisa villkor. Vilken roll har då de olika nivåerna?

Riksförbundet arrangerar SM och ser till att det finns bridgelagar samt regelverk att följa.

Distrikten arrangerar DM och ser till att det finns lokala bestämmelser. Distrikten ser även till att följa de regelverk som kommer från Riksnivån samt ser till att även klubbarna följer dessa.

Klubbarna arrangerar klubbtävlingar och ser till att följa de regelverk som är uppsatta av distriktsförbund och riksförbund.

Klubben och dess ideellt arbetande funktionärer utgör den större delen av allt bridgearbete som utförs i landet.

Låt säga att vi har 400 aktiva klubbar med i snitt 5 funktionärer i varje klubb. Om dessa arbetar 2 timmar i veckan, vissa mindre andra mycket mer, ger det 400 x 5 x 2 = 4000 arbetstimmar per vecka. Det är detsamma som två årsarbetstider i veckan. Detta gör, om vi bara hade anställd personal, ca 100 personer.

Klart är att det är här det omfattande arbetet utförs, inte av ett fåtal anställda på Riksnivå.

Information
Vi har olika informationskanaler i förbundet. Det finns informella nätverk mellan anställda, förbundsstyrelsen direkt till klubbarna. Inget konstigt i det, vad som är viktigt är att distrikten blir informerade om frågor som rör dessa då leden ”hoppas” över.

Förbundet bör även ta fram styrregler för sponsring och etik som senare fastlägges av Riksstämman.

INFORMATIONSKANALERNA ÄR:
* Medlemstidningen BRIDGE Utkommer fem ggr per år. En anlitad redaktör. Ordförande är ansvarig utgivare.
* Klubb- och distrktsnytt. Distribueras fyra ggr per år. Kanslichefen är redaktör och ansvarig utgivare.
* Kansliinfo. Som e-post utkommer normalt en gång per vecka Kanslichefen är ansvarig
* Hemsidan Spader. En anlitad Webbredaktör.
* Pressmeddelanden
* Bridgepressmeddelanden
* Utöver detta har vissa distrikt löpande bulletiner till sina klubbar och medlemmar. Några distrikt och klubbar har dessutom egna tidningar/nyhetsblad som distribueras på olika sätt.

VERKTYG
För att få ut informationen använder vi oss av;

1. Hemsidan Spader
2. E-post
3. Brev
4. Telefon
5. Besök

Kan man få för mycket information? Svaret är nej, under förutsättning att den är korrekt. Förbundet arbetar för att vi t.ex. ska ha en gemensam kalender i Spader som är korrekt.

Någon egentlig samordning av informationen finns inte idag på Riksplanet, varken i styrelsen eller i någon av kommittéerna. Vi tror inte det är av ointresse det är på detta viset. Frågan är troligen så pass komplex och omfattande att det krävs en heltidstjänst för att den ska fungera tillfredställande.