6. Känns det hopplöst? - Klubbfunktionärsutbildning

Vad gör man när det känns hopplöst? Klubben spelar på få bord, det är mer eller mindre samma spelare vecka ut och vecka in. Tävlingsprogrammet ser ungefär likadant ut år efter år och få vill engagera sig i klubbens göromål?

Känns beskrivningen igen, ja då är ni inte ensamma. De flesta av våra bridgeklubbar går igenom alla eller flera av de här faserna med jämna mellanrum. Det är dock inte något som händer över en natt, utan det är en långsam process som hela tiden är i rullning, det gäller att få stenen att börja rulla i andra riktningar som gör att man kan bryta de negativa trender som man inte vill uppleva.

VAR BÖRJAR MAN?

För att åtgärda dessa problem krävs att man sätter sig ned tillsammans och analyserar hur läget är i klubben. Vilka är förutsättningarna man har för tillfället? Här bör man försöka skriva ned allt man håller på med och allt man skulle vilja hålla på med som man idag inte gör. Därefter försöker man gemensamt betygsätta vad som är bra/dåligt.

Var ärliga mot er själva för bästa resultat. Se kritiskt på varje led i verksamheten, men kom ihåg att det måste vara konstruktivt. Det är viktigt att man förstår att denna analys behövs för att man ska kunna gå vidare och förändra sin vardag.

Konsulenterna från förbundet kan hjälpa till med detta om ni vill få inputs utifrån. Analysen är inledningen till att man gör en åtgärdsplan, sätter upp agendan för klubben hur man ska jobba framåt i tiden.

VARA BESTÄMD!

När åtgärdsplanen är klar är det viktigt att alla som finns på klubben och lever med den känner för problemen och gemensamt bestämmer sig för att göra något åt det. Detta är inte någon enmansshow utan ett jobb som hela klubben måste vara delaktig i för att man ska lyckas. Fundera på hur man ska få alla delaktiga. Former för detta möte diskuterades i kapitel fem.

GEMENSAMMA MÅL

I samband med att åtgärdsplanen är gjord och att klubben bestämt sig är det viktigt att man sätter upp mål. Vart vill man sträva? Dessa mål är vad som i framtiden ska styra klubbens verksamhet. Vill man
t ex få in nya spelare måste man också förändra sin verksamhet så att de blir attraherade av att fortsätta spela. Handikapptävling i stället för vanlig partävling kan vara ett bra exempel.

OM MAN SPELAR PÅ FÅ BORD

Ett krasst konstaterande är att nyrekrytering måste ske. Nybörjarkurser måste starta i upptagningsområdet. En variant kan vara att genomsöka bygden för att se vilka som av olika orsaker lagt av att spela under senare tid. Visste du att många som slutar spela gör det för att de tappat sin ordinarie partner?

TRÅKIGT TÄVLINGSPROGRAM

Förnyelse måste ske, i ”Klubbfunktionärspärmen” finns en rad tävlingsformer uppräknade (se kapitel 11 för mera information)., se till att testa lite nya varianter för att se vad ni gillar bäst. Smaken är ju som bekant som baken…

HA ALLTID ROLIGT

Många glömmer nästan bort att vi spelar bridge för att ha roligt, det är en stimulerande hobby/fritidssysselsättning för de flesta.
Ta reda på vad era medlemmar tycker om att göra mer än att spela bridge. Kanske går det att kombinera.

Låt oss säga att många gillar att gå på teater. Ja då kanske man ska göra en utflykt till Stockholm för att just gå på teater och samtidigt kan man ju passa på att bo på hotell och se till att spela bridge där. Eller kanske man gillar att ha fest omkring sig, då kan det ju passa med att ha klubbfest i spellokalen eller på annan lämplig plats och så klart kombinera med bridgespel. Allt är möjligt, det viktigaste är att ni har roligt och kul tillsammans.

Andra viktiga saker som hör hemma under samma rubrik är att ha en bra fikastund på klubben. Se till att ha gott kaffe, te till dem som gillar det och läsk/mineralvatten. Kaffebröd och några olika slags mackor brukar vara standard. Tumma inte på detta och satsa på kvalitet till självkostnadspris.

Fräscht material är också viktigt för rätt känsla, ex här är kompletta och rena budlådor, bra kortlekar som inte ser ut som gamla svettiga ostar. Brickor som det faktiskt går att läsa på och inte är omtejpade för tredje året i rad just för att korten ska ligga kvar i sina fack.

EKORRHJUL

Att ta sig in på de dåliga spåren var säkert lätt, att bryta invanda mönster är svårt. Därför är det extra viktigt att när ni nu ändrat om i er verksamhet, se då till att det inte var någon engångsföreteelse, fortsätt i samma banor för en jämn och fin utveckling för er klubb.

Se till att springa i rätt ekorrhjul med andra ord.
FUNKTIONÄRER

Två funktionärsposter i en klubb är nästan viktigare än alla andra. Den första är tävlingsledaren och den andra är bridgeläraren.

Förbundet har utbildningsplaner för båda kategorierna. Se till att alltid ha välutbildade funktionärer, det borgar för kvalitet. Se » länk för mera information under utbildning.

UTBILDNINGAR

Arrangera utbildningar för era spelare. Svensk Bridge erbjuder i dag i sitt kursutbud cirka fem olika kurser för mindre rutinerade (mera information i kapitel 24).

Se till att alla som vill gå på kurs får chansen, inte bara de rena nybörjarna. Har verksamheten stagnerat måste man så klart börja med nybörjarkurser. Får man stenen i rullning bör man efter något år ha fått igång de flesta kurserna.

Det är viktigt att aldrig lägga av med nybörjarkurser, för då stryper man tillflödet av nya spelare och då börjar man omgående springa i fel ekorrhjul igen och det är en väg som långsamt leder längre och längre ner.

ATT REKRYTERA

I ”Klubbfunktionärspärmen” finns ett helt eget kapitel om rekrytering, kapitel 7. Sunt förnuft och påhittighet kommer ofta att leda långt. Här kan ni ta hjälp av någon av förbundskonsulenterna om ni behöver idéer. Ett tips är att fundera över hur de spelare som idag spelar på klubben började, och kopiera dessa idéer.

BÖRJA FÖRÄNDRINGEN NU!

Det finns inget bra skäl att vänta. Tycker man att det inte är bra så är det oftast inte bra. Se till att börja förändra, det är det enda sättet att bryta de gamla banorna som man inte vill vara i.