| Svensk Bridge - Spader :: Forum :: Landslagen | |||
|
|||
 Konstruktivt förslag om öppna landslaget till DublinGå till sidan << |
| Författare | Post |
| Lars Stenlund [5960] |
| ||
 inlägg: 112 | Har Gud gått och blivit religiös ??!! | ||
| Tillbaka till toppen |
| Tomas Börgesson [1073] |
| ||
 inlägg: 7 | First who – then what Den som bemödat sig med att läsa senare års managementlitteratur finner ofta denna mening. Kort sagt betyder den att bevisligen framgångsrika organisationer analyserar sig själva noga i form av personal och andra konkurrensfördelar innan man sätter strategin och tar sig an verkligheten. Grundorsaken är att människor presterar bäst när de är motiverade och brinner för sin uppgift samt att man ska satsa på det man är bra på. Detsamma anser jag gäller bridgelandslaget, det är poänglöst att diskutera uttagningsmetoder utan att först se till spelarmaterialet. Vad som är rätt för ena landet behöver inte alls vara rätt för det andra och det som bevisligen var en framgång för ett visst land på 90-talet kan vara fullständigt felaktigt för samma land idag. Ett landslag, som vilken annan organisation som helst, är en dynamisk företeelse och att förneka detta och leva i det förgångna är en dödssynd. Kaptenen bestämmer från år till år vad som gäller, punkt slut. Rättvist? Knappast, men bridge liksom livet i stort är inte alltid det. Vi förefaller ha två par som är ett par nivåer starkare än de andra idag. Fredin-Fallenius och Nyström-Uppmark. Min åsikt är att dessa två par ska representera Sverige i EM sedermera Bermuda Bowl (för kvalificera sig SKA dom) och efter att ha läst Fredins svavelosande inlägg råder det inget tvivel om att kampviljan finns! Det är ingen självklarhet att ett tredje par ska skickas med. Sundelin belyser problematiken med ett uttalat tredjepar och jag tror det finns stora fördelar med att endast spela på två par. Detta belyser dock frågan hur vi ska få dessa par att prestera maximalt i två veckor med en avslutande formtopp. Det kan jag inte svara på då jag inte känner paren tillräckligt djupt men det är min fasta övertygelse att en professionell coach kan få detta lag att prestera stordåd. Martin d K drar många paralleller till golfen och här finns ytterligare en. Vad som får den ena individen eller laget att prestera på topp är synnerligen individuellt och måste hanteras för varje unik situation. Det övergripande är dock hur LAGET presterar. Även här slår Martin huvudet på spiken som resonerar kring respekt mellan paren. Det är oerhört viktigt i ett team av alla slag med ömsesidig respekt och förståelse för olika individers syn på bridge och livet i allmänhet. Även här är det lätt att dra paralleller till högpresterande i team i yrkeslivet där förtroende och respekt är honnörsord. Med rätt förberedelser i form av regelrätt träning men ännu viktigare coachning för spelare och lag är min övertygelse att det är möjligt för två par att genomföra detta på egen hand med lysande resultat. Att ha en uttagningstävling där ett tredje par kan ”vinna” en plats i laget utan att ta hänsyn till gruppdynamiken är enligt mig ett rent tjänstefel. Truppen kompletteras alltså med ytterligare en coach (Fredins samarbete med Lagerman ska inte rubbas) som tar hand om det andra paret, allt för att spara spelarna energi till liret under dessa två veckor. I kombinationen Kapten-Coach1-Coach2 skall det finnas ett par av minst allsvensk klass som kan rycka in vid sjukdom, inget annat. Det finns oerhört mycket att skriva om lagbyggande av stärkta individer men görs det på rätt sätt har man inte bara individer som presterar på topp utan även en grupp som lyfter individerna till oanade prestationsnivåer, det är dock inte så enkelt som att ta ett par öl på krogen som jag trodde för 20 år sedan.. Potentialen dock, mina vänner, är de EM & VM-guld vi alla så mycket vill ha. | ||
| Tillbaka till toppen |
| Jan Kamras [85968] |
| ||
inlägg: 738 | Tomas Börgesson[1073 skrev ... ] a) ... det är poänglöst att diskutera uttagningsmetoder utan att först se till spelarmaterialet. Vad som är rätt för ena landet behöver inte alls vara rätt för det andra och det som bevisligen var en framgång för ett visst land på 90-talet kan vara fullständigt felaktigt för samma land idag. ... Kaptenen bestämmer från år till år vad som gäller, punkt slut. (klipp) b) Med rätt förberedelser i form av regelrätt träning men ännu viktigare coachning för spelare och lag är min övertygelse att det är möjligt för två par att genomföra detta på egen hand med lysande resultat. c) Att ha en uttagningstävling där ett tredje par kan ”vinna” en plats i laget utan att ta hänsyn till gruppdynamiken är enligt mig ett rent tjänstefel. Hej Tomas a) Här kan jag bara hålla med. Det är precis vad jag praktiserat, och predikat här och annorstädes varje gång någon beklagat sig över att uttagningsmodellen inte varit konstant över tiden. b) Här har jag däremot stora reservationer. Eftersom även våra konkurrenter förbereder sig, och coachas, väl vore det ett stort handikapp relativt dem att spela på bara två par. Förutom det mest uppenbara kan faktiskt någon bli sjuk under en tvåveckorsturnering. c) Tjänstefel är kanske lite starkt (i så fall har Roger och jag redan begått det v.g. damlandslaget till EM), men även jag är skeptisk till förfarandet. | ||
| Tillbaka till toppen |
| Peter Karlsson [2382] |
| ||
 inlägg: 241 | Väldigt många inlägg återkommer hela tiden till uttagningsfrågan, vilket riskerar att gömma undan de andra konstruktiva idéerna. Ett antal inlägg har handlat om hur man bereder möjligheter för nya ambitiösa spelare att komma med, för att stimulera återväxten, men jag har inte uppfattat att många inlägg har varit av typen "fel spelare blir uttagna". Intressantast och, vill jag påstå, mest konstruktivt ur förbundets synvinkel bör väl vara återväxtfrågorna samt frågor om hur mycket resurser som vi borde lägga på landslaget (vilka aktiviteter/funktioner, hur finansiera etc etc) och huruvida det går att stötta våra landslagsspelares prestationer på något strukturerat och analytiskt sätt. Uttagningsmetoderna känns som att de ger sig när man har funderat färdigt på dessa frågor. Personligen så känner jag att det borde gå att stötta landslagets prestationer strukturerat och analytiskt. Det kan innebära, som Martin sade, att det ställs lite tuffare krav för att få ta del av det stödet. Men det är kanske en grund för att motivera att det går åt lite mer resurser, och kan vara en miljö där vi säkrar återväxten. Vad gäller höjd medlemsavgift så vill jag bara påpeka att det inte har någon direkt koppling till bordsavgifterna som någon indirekt försökte få till. Helt taget ur luften är det nog inte om man påstår att intresset hos en "standardmedlem" för att genom höjd medlemsavgift stötta ett landslag som redogör för planer och målsättningar samt även de krav som ställs på hugade deltagare lär bli mycket högre än om vederbörande uppfattar det som mer pengar till glass-och-ballong aktiviteter bland elitspelarna. | ||
| Tillbaka till toppen |
| Pyttsi Flodqvist [9278] |
| ||
 inlägg: 118 | läste denna tråd som jag inte orkade fullfölja tidigare, och ber att få upprepa " en kedja är aldrig starkare en dess svagaste länk" så grattis till att ha hittat en jämnstark kedja utan en gud | ||
| Tillbaka till toppen |
Gå till sidan <<
| Moderatorer: Thomas Winther [3522], Fredrik Jarlvik [4451], Micke Melander [7164], Johan Grönkvist [8342], Roger Wiklund [10530], Carina Wademark [12540], Tommy Andersson [14659], Björn Andersson [14660], Andreas Jansson [19642], Pontus Silow [87294] |
Forum theme loosely based on Invision Power Board
Svenska Bridgeförbundet, Karlsgatan 28, 703 41, Örebro, Tel: +46 (0)19-277 24 80