Kommande tävlingar
05/12 INSTÄLLD Malmö BK - Guldtävlin
09/01 INSTÄLLD... Gävle BK - Gävlegu
15/01 Onlinesvenskan Elitserien
Rapporterade tävlingar
24/10 SM Par Junior, direktfinal
01/08 Gröna Hissen guldstänk
15/02 Munka Ljungby BS - Guldtävling
Svensk Bridge - Spader :: Forum :: Klubbfunktionärsfrågor
<< Föregående tråd | Nästa tråd >>   

Idébank

Författare Post
Thomas Larsson [15308]
Thu 10 March 2005, 11:28
Registrerad medlem #15308
inlägg: 484
Den här idébanken är framställd av Svensk Bridge. Idébanken är inte ett häfte som du måste följa. Den är snarare en hjälpreda om du inte vet vad som skall göras eller om du vill finna nya metoder för att arrangera en aktivitet.

Häftet omfattar inte enbart att göra en skolkampanjsaktivitet utan kan användas vid planering av alla möjliga arrangemang från stortävling och fest till skolbridge.



De färdriktningar som går att välja mellan när man planerar en aktivitet är som att åka bil i en rondell med 100-tals avfarter. Men så fort du väljer en avfart så måste du förändra ditt scenario över hur aktiviteten ska arrangeras.

Innehåll:
A) Att tänka på innan aktiviteten…
1. Grundläggande
2. Idéer och tips
3. Checklista

Att tänka på vid genomförandet av aktiviteten…
1. Grundläggande
2. Idéer och tips
3. Checklista

C) Att tänka på vid uppföljning av
aktiviteten…
1. Grundläggande
2. Idéer och tips
3. Checklista

D) Att tänka på vid utvärdering…
1. Grundläggande
2. Idéer och tips
3. Checklista

Börja med att bestämma ett mål för den aktivitet som står på dagordningen. Målet skall helst vara mätbart för att du efteråt skall kunna mäta om aktiviteten varit lyckad eller inte. Om du sätter ett mål och inte ”flummar fritt” så kommer detta att minska dina eventuella valmöjligheter till avfarter som du hade i rondellen. Ett bra mätbart mål kan t ex vara att vi skall fixa 8 nya juniormedlemmar till klubben. Naturligtvis kan du också sätta upp en massa delmål såsom att de skall bli aktiva i den ordinarie spelverksamheten, spela JSM-kval osv.
Den viktigaste punkten att tänka på när man planerar sin aktivitet är att man har en klar strategi för hur aktiviteten skall följas upp. Tyvärr är det så att vi många gånger planerar aktiviteter, och sedan när vi genomfört dem så går vi tillbaka till styrelsen för att se efter om vi skall följa upp arrangemangen, och i sådana fall hur.
Vi skall ha en exakt plan över hur aktiviteten skall följas upp när vi genomför den. Uppföljningen skall presenteras för deltagarna vid genomförandet. Om inte detta sker kan vi heller inte räkna med att få se dem igen.
Om du under en aktivitets gång får problem så beror det till 90 % på att det hela är för dåligt planerat. De punkter som finns i det här dokumentet skall du kunna besvara innan själva genomförandet drar igång. Då har du försäkrat dig om att vara väl förberedd.


A) Att tänka på innan aktiviteten…

1. Grundläggande
Den första grundregeln är att vara ute i god tid om man vill ha ett bra arrangemang. Om vi vill ha bra lokaler och inte bli tvingade att följa hur alla andra bokar etc.
Men innan vi bokar lokal måste vi bestämma vårt mål. När vi nu bestämt vilket som är vårt mål, gäller det att bestämma vår strategi för hur vi skall ta oss till målet. Det finns många olika tillvägagångssätt att välja mellan. Det som är rätt på ett ställe är helt fel på ett annat.
Detta innebär att det inte finns någon ”patentlösning” för hur vi löser vår uppgift.
Fundera på frågorna: Varför? När? Var?
När du tycker att du har tillfredsställande svar på dessa frågor är du redo att gå vidare till att bevara: Hur?
Den sista frågan handlar framförallt om marknadsföring, dvs, hur vi skall locka dem till vår aktivitet. Tänk på att du helst gör en massa parallella marknadsföringsåtgärder för att nå bästa resultat. Detta innebär att du inte skall nöja dig med att sätta upp några affischer, utan dessutom dela ut flygblad mm.
Som du märker så haglar frågorna över dig och nästa frågetecken som måste rätas ut är:
Vem? Det vill säga din personalplanering, vem kommer att göra de olika sakerna som måste verkställas?
Det mesta som man gör kostar pengar. Därför är det bra att man gör upp en bidget så att man vet inom vilka ramar man spelar.

2. Idéer och tips
Lägg aldrig en aktivitet då andra attraktiva tillställningar konkurrerar. Detta kan man kolla genom att exempelvis läsa lokala tidningar och fråga polisens tillståndsavdelning om vem som fått tillstånd och för vad.
En liten annorlunda metod som ofta fungerar när man planerar en aktivitet är att hjärnstorma (från engelska Brainstorm). Idéen går ut på att man släpper ordet fritt och alla funderar kring idéer samtidigt. Någon skriver ner dem på ett papper, ingen får tillåtelse att analysera dem, utan man funderar bara ut olika idér - bra och dåliga, så många man kommer på. När stormen lagt sig kan ni analysera och pussla med idéuppslagen. Försök att skriva ner en plan ”från start till mål” över vad som skall ske.
När det gäller att marknadsföra vår aktivitet så gäller det att våga vara annorlunda. Om du exempelvis skall arrangera en provbridge på en skola så skulle du kunna förbereda aktiviteten genom att gå upp på expeditionen på skolan och beställa klasslistor. Från dessa så slumpar du ut ett tjugotal namn som du skickar en seg råtta till, ingenting mer (eller ett spelkort). Observera du skall inte ha med någon avsändare. Syftet med detta är att sätta igång den mest effektiva reklammetoden, nämligen vår målgrupp själv. Genom att de börjar spekulera i vem X är. Spekulationerna kommer att pågå varje rast om vem som skickat en seg råtta! Efter ett tag märker de att det bara är vissa som fått en råtta, nämligen de som du slumpat ut. Om du har möjlighet och känner någon lärare på skolan så skall du försöka ta reda på vilka som är ledarpersoner och bjuda in dem. Efter två dagar skickar du ett nytt brev till de som fått en seg råtta med din inbjudan till provbridge som du egentligen tänkt skicka från början. Nu börjar du ditt brev istället med ”Hej, för några dagar sedan fick du klöver kung och en seg råtta i brevlådan. Idag vill vi inbjuda dig och en kompis att prova ”Bridge – Världens spel”…
Genom att använda sådana här metoder så framstår vi som den roliga och intressanta grupp vi egentligen är och inte bevarare av myten Bridge = tobak, sprit och pengar. I det här häftet tar vi inte upp sådana saker som att du måste hämta nycklar, boka tider osv.
Dessa åtgärder får du själv lista upp på din åtgärdslista.

Några metoder för att marknadsföra en aktivitet:
• Annons
• Affisch
• Arrangera provbridge
• Vänner & Bekanta
• Flygblad
• Kändisar på orten som reklampelare
• Sega råttor
• Skicka inbjudningar
• Mun-mot-mun metoden, sprid rykten
• Lokalradions evenemangstips

Var kan vi vara?
• Skolan
• Pensionärshemmet
• Torget
• Bygdegården/Folkets Hus
• Fritidsgården
• Restaurang/Café
• Köpcentrat
• Arbetsplats
• Travbanan
• Hotel
• Affären
• Egentligen kan man vara var som helst,
• Idrottsklubben men tänk på att du skall vara där din målgrupp är
• Kvarterslokalen
Detta var grundregel två.
Tänk också på att vissa av de här platserna, exempelvis torget, krävs det tillstånd från
polisen för att få vara på.

3. Checklista
• Bestäm vad som är målet med aktiviteten
• Konkurrerar arrangemanget med någon annan aktivitet?
• Varför skall vi göra det?
• När skall vi göra det?
• Var skall vi göra det?
• Hur marknadsför vi oss?
• Vem gör vad?
• Gör upp en plan över hur aktiviteten skall gå till.
• Gör upp en budget för aktiviteten.

Anteckningar:_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________


Att tänka på vid genomförandet av aktiviteten…

1. Grundläggande
Se till att vara på plats i tid och att du är väl förberedd. Om du skall till en högstadieskola så kanske det inte är en jättebra idé att man kommer i kostym och slips. Ha vardagliga kläder om målgruppen har det. Är det tråkiga grå politiker, styrelseledamöter etc som de skall träffa, så är det snarare tvärtom – då måste man damma av slipsen.
Gör i ordning dina bord. Lägg upp allt material så att du snabbt når det. Lokalen skall vara i ordning då dina ”besökare” kommer.

Här kommer grundregel tre: Se till att du i slutet av din show får presenterat ” när, var och hur vi kommer att träffas nästa gång”.

2. Idéer och tips
Gör i ordning en packlista innan du börjar packa ned alla grejor som du skall ha med. Be någon annan titta på den och bedöma om du glömt något. Försök om möjligt att personligen hälsa på alla som kommer – ta i hand. Detta för att de du träffar då får en känsla av samhörighet när du börjar presentera ditt budskap. Viktigt är att det måste ske spontant. Det får inte verka konstruerat. Då är det bättre att hoppa över det.
Se till att du skickar runt en lista där deltagarna själva kan fylla i namn och adress. Om du gör det så kan du lätt påminna dem när det är dags för uppföljningsaktiviteten.
Dessutom kan du föra upp aktiviteten, och få lokalt aktivitetsstöd för den (gäller juniorverksamhet).

3. Checklista
• Packlista
• Namnlista
• Infoblad/broschyr som du ger deltagarna om uppföljning
Anteckningar:_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________


C) Att tänka på vid uppföljningen av aktiviteten…

1. Grundläggande
I princip kan man säga att nu går vi tillbaka till ruta ett igen. Detta innebär att vi har genomfört vårt aptitretare, och försökt locka in nytt folk till bridgen. För att få dem att fastna rejält, som vi någon gång gjort, måste de få spela mer. Vår aktivitet har lyckats. Vi har nu 8 intresserade juniorer. Hur skall ni arbeta med dem? Skall det vara någon kurs?
När? Var? Vem fixar det? Osv.

2. Idéer och tips
Redan i inledningen tog vi upp den här frågan som den viktigaste om det hela skall lyckas och det faktumet kvarstår. Se därför till att ha en klar plan över vad som skall hända.
Passa på att bjuda på fika. Erbjud hjälp med transporter om det är krångligt för dem osv.
3. Checklista
• Konkurrerar arrangemanget med någon annan aktivitet?
• Varför ska vi göra det?
• När ska vi göra det?
• Var skall vi vara?
• Hur marknadsför vi oss nu då?
• Vem gör vad?
• Gör upp en plan över hur uppföljningen skall gå till.
Anteckningar:_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________


D) Att tänka på vid utvärderingen

1. Grundläggande
Syftet med att utvärdera aktiviteten är att du vid nästa tillfälle skall kunna ta fram dina anteckningar för att kunna dra nytta av de erfarenheter ni lärt er. Ingen skall behöva göra samma misstag två gånger. Likaså skall man dra nytta av det som var bra och göra det igen.

3. Idéer och tips
Be alla som varit inblandade att skriva ner sina synpunkter på ett papper, där de motiverar svaren – bra/dåligt - med konstuktiva meningar.

1. Före - hur var det vid planeringen?
2. Under – hur var det vid själva aptitretaren?
3. Efter – hur fungerade uppföljningen?
4. Checklista

• Fixa ett utvärderingsunderlag till dig och dina medhjälpar
e, sammanställ svar.
Anteckningar:_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________


Slutord:
Nu närmar du dig slutet av det här häftet och som du kanske märkt är likheten mellan att arrangera en aktivitet och att sitta som spelförare i 3NT inte så stor. Det gäller att ha en klar spelplan innan man spelar på i första stick.
Lycka till med genomförandet av din aktivitet. Mycket av det som står i det här häftet är säkert sådant som du gjort tidigare men inte tänkt på att du gjort. Det finns säkert också en massa saker som du inte alls provat.
Hör av dig till någon av konsulenterna om du behöver hjälp.
På de nästföljande två sidorna ser du lite av resultatet då funktionärer ”brainstormade” kring ämnet skolkampanj på Rosenökonferensen.



Tips från Rosenö-konferensen:

Hur skall vi nå ungdomarna; få upp spelintresset ???

• Berätta vad bridge är – prata deras språk.
• Försök gå ut flera tillsammans under kampanjveckan, gärna med juniorer
och yngre personer.
• Berätta om bridgen, som en ”bredare aktivitet” med tävlingar, skolmästerskap
och läger med ”Mycket mer” än bara bridge.
• Att det finns samaktiviteter, tävlingar med andra länder, att man kan spela bridge med varandra trots att man inte talar samma språk
• Att det finns både yngre och äldre juniorlandslag. JSM- och JDM-tävlingar. Att
Det är relativt lätt att nå framgångar på hög nivå. Man behöver inte vara ett
”mattegeni” för att spela bridge.
• Många stora affischer som syns uppsatta ett par dagar innan. Mänskliga resurser
så att man kan ta hand om alla som kommer.
• Om det finns bridgespelande lärare på skolan så kan eleverna få utmana honom/henne. På affischerna kan det stå att ”kom och utmana din lärare”.
Då är det någon man känner som är med.
• Använd bridgetrappan så att de kan träna/dpela själva om de vill.
• Ingen teori. Lagda brickor med bestämt kontrakt.
• Rätt personer som åker ut, engagerade som har lätt för att prata med folk.
Återkomma till skolan flera gånger. Bestämma en tid med de som är intres-
serade, försöka att para ihop dem fyra och fyra, så att de har någon att öva med.
Trygghet när man skall ta steget ner till klubben.
• Någon form av tävling, ”Vi lär dig spela bridge” så att de kan vara med skol-
mästerskapet och vinna det.
• Kan du whist så kan du spela bridge. Anspela på kortspel som kan vara en i
inkörsport till bridge, så att de förstår vad bridge går ut på. Whist är ett ung-
domsspel och bridge är ett gubbspel – anspelningen kan överbrygga generationsklyftan.
• Juniorer/unga bridgespelare skall om möjligt vara med på aktiviteten så att man
tar död på myten att det är ett spel för gubbar.
• Håll till i uppehållsrummet på en plats där man syns men ändå avskilt så att de ointresserade kan gå förbi de intresserade, som då slipper höra kommentarena om hur tråkigt spelet är från de som ej själva prövat. Går man in i en klass så får man många ointresserade som inte alls vill lyssna på det man har att säga. I en klass råder majoritetens lag, varför de intresserade kanske inte vågar visa det.



Hur följer vi upp provbridgen?
• Förbättrad marknadsföring.
• Rätt sätt mot rätt grupp
• För en grupp kan det vara en nybörjarkurs, för andra en lägervistelse.

Speciell utformning av kursmaterial
• Samma budsystem som materialet.
• Skrivet för juniorer.
• Högt tempo – action.
• Intensivkursen måste vara en bra idé kompletterat med lägervistelse
• För att skapa de nödvändiga förebilderna måste bra mediakontakter etableras på
lokal nivå. På klubbnivå måste vi skapa resurser för att genomföra kursverksam-
het. Man ska engagera arbetslösa bridgespelare för uppsökande verksamhet. Lärare skall om möjligt också engageras i arbetet.
• I samband med själva provbridgen måste klubbansvarig fånga upp de som vill
gå på en kurs.
• Det måste bygga på att vi har ett socialt nätverk att erbjuda. Ge gärna möjlig-
heten att spela direkt på eftermiddagen i klubblokalen. Det är mycket viktigt att låta dem tävla från start.

Argument till lärare som är tveksamma till bridge
• Minskar generationsklyftorna.
• Kräver disciplin och logiskt tänkande.
• Koncentration, kreativitet och samarbete.
• Psykologi, trevligt uppträdande mot partner och motståndare.
• Berikande miljö, jämlikhet mellan könen.
• Icke rasistiskt och därmed motverkande mot segregation och rasmotsättningar.
• Undersökningar finns som säger att bridge är betygshöjande.


Ibland är saker så självklara att det krävs en jurist för att missförstå det.
Tillbaka till toppen
Webbsajt
Thomas Larsson [15308]
Thu 10 March 2005, 11:30
Registrerad medlem #15308
inlägg: 484
Detta är ett äldre dokument som behöver uppdateras. Tanken är att vi här kan föra en diskussion inom olika områden. Skapa en ny tråd om det är något nytt område som du vill att vi ska fördjupa oss i.


Ibland är saker så självklara att det krävs en jurist för att missförstå det.
Tillbaka till toppen
Webbsajt

Moderatorer: Thomas Winther [3522], Fredrik Jarlvik [4451], Micke Melander [7164], Johan Grönkvist [8342], Roger Wiklund [10530], Carina Wademark [12540], Tommy Andersson [14659], Björn Andersson [14660], Pontus Silow [87294], Andreas Jansson [19642]

Hoppa:     Tillbaka till toppen

Forum theme loosely based on Invision Power Board
Svenska Bridgeförbundet, Karlsgatan 28, 703 41, Örebro, Tel: +46 (0)19-277 24 80