2007 ÅRS LAGAR FÖR TÄVLINGSBRIDGE.
Inlagt på Spader av: Lars Adie (MID 51619)
Version för utskrift: Länk (pdf-fil)

FÖRBUNDET SVENSK BRIDGES TILLÄGGSBESTÄMMELSER

94. VINNARE
A. Vinnare i tävling med topscore
Topscoren summeras för varje tävlande, och den som erhåller den högsta summan vinner. Spelas tävlingen i grupper, skall i förväg meddelas om det kommer att koras en segrare bland samtliga deltagare eller en segrare i varje grupp.

B. Vinnare i tävling med IMP
För varje lag summeras vunna IMP. Differensen mellan lagens sammanlagda IMP kan antingen användas direkt för att fastställa vinnaren eller omräknas i andra poängenheter enligt bestämmelser utfärdade av den Ansvariga Organisationen.

95. SAMMA POÄNGTAL – SÄRSKILJNING
Deltagare som i tävling med topscore uppnår samma poäng, delar äran av placeringen. Se lag 98C. Tävlingsledaren kan dock, om han så önskar, bestämma att särskiljning för fördelning av priser skall tillgripas vid lika resultat. I en kvalificeringsetapp (lag 100) kan särskiljning göras för att fastställa vilken tävlande som erövrat den sista kvalificeringsplatsen.
Den Ansvariga Organisationen kan specificera när och hur särskiljning skall göras och meddela regler härför.
Deltagare som i lagtävling med IMP uppnått samma VP, särskiljes enligt kvotmetoden, om inget annat meddelats de tävlande i förväg. Lagets vunna IMP divideras med lagets förlorade IMP, och högsta kvot placeras främst.

A. Särskiljning med topscore
När det fastställts att särskiljning skall göras, räknas varje bricka som de berörda paren spelat, oavsett om dessa par spelat samma eller olika brickor eller i samma eller skilda grupper.
På varje bricka som spelats av två eller flera av de par som skall särskiljas, erhåller berört par 2 poäng för varje annat särskiljningspar, vars resultat paret i fråga överträffat på brickan. För resultat som är lika med annat särskiljningspar erhålles 1 poäng.
(Exempel: om tre par slutat på samma poäng och spelat samma bricka, erhåller de 4, 2 och 0 särskiljningspoäng, under förutsättning att de alla har olika resultat på brickan. Har ett par ett bättre resultat och de båda andra paren inbördes samma och sämre resultat, blir fördelningen 4, 1 och 1 särskiljningspoäng.)
På varje bricka som spelats av endast ett av de par som skall särskiljas, erhåller paret 2 poäng för ett resultat över medelpoäng, 1 poäng för medelpoäng och 0 poäng för ett resultat under medelpoäng.
Det par som sålunda erhåller de flesta poängen vinner särskiljningen.
Vid lika poäng kan lottning tillämpas om särskiljningen är lika.
Vad här sagts om par gäller i individuell tävling enskild spelare.

B. Särskiljning med IMP
För de tävlande (vanligen lag) som skall särskiljas, divideras respektive tävlandes totalsumma av vunna IMP med totalsumman av förlorade IMP. Det lag som har den högsta kvoten placeras främst, sedan det lag med den näst högsta kvoten, osv.
Vid lika kvot tillämpas vid behov i tur och ordning följande särskiljningsgrunder, varvid minsta differens avgör: Antalet vunna IMP i inbördes möte, antalet vunna brickor i inbördes möte, antalet vunna totalpoäng i inbördes möte.
Ovanstående metoder tillämpas vid särskiljning mellan två eller flera tävlande.
I tävlingsformer, där ett möte ovillkorligen skall ge en segrare och en förlorare, kan olika metoder föreskrivas vid oavgjort resultat: Minsta differens avgör; förlängning med visst antal brickor, varvid minsta differens avgör; förlängning med ett visst antal brickor med angivande av minimidifferens för seger och ytterligare förlängning om denna differens ej uppnås; omspel av matchen. Såväl förlängning (då alltså tidigare siffror medräknas) som omspel kan förläggas till en senare tidpunkt.

96. POÄNG FÖR FRIROND
A. I tävling med topscore
I tävling med frirond erhåller varje par sin procent på spelade brickor för den rond man står över.
(Exempel: Om man spelar 13 ronder, erhåller man på den fjortonde ronden en trettondedel av inspelade poäng – om det spelas lika många brickor i varje rond.)

B. I tävling med IMP
En tävlande (vanligen lag) erhåller den poäng som fastställs av den Ansvariga Organisationen. Med 25-0-skalan är denna poäng vanligen 18.

97. OLIKA TOPSCORE I OLIKA OMGÅNGAR
En tävling bör läggas upp så att topscoren är samma i alla omgångar. Om inte så är fallet, multipliceras varje pars poäng upp, så att topscoren per bricka blir lika i hela tävlingen.
(Exempel: Första omgången 14 par, topp per bricka 12. Andra omgången 16 par, topp per bricka 14. Första omgångens resultat multipliceras med fjorton tolftedelar för alla tävlande.)
Decimaler användes vid datoruträkning. Hela poäng användes vid manuell uträkning.

98. RESULTATREDOVISNING OCH PROTOKOLLFÖRING
A. De tävlandes protokollföring
När en bricka färdigspelats, räknar Nord ut resultatet och noterar detta i det härför avsedda protokollet. Följande uppgifter skall noteras.

a) Brickans nummer samt parens nummer och väderstreck (i individuell tävling, för var och en av spelarna).

b) Slutbudet, inklusive eventuell dubbling eller redubbling.

c) Spelförare (Nord, Syd, Öst eller Väst).

d) Uppnådd poäng samt vilken sida som vunnit poängen.

e) Varje annan uppgift som krävs enligt protokollet.

Öst eller Väst kontrollerar Nords uträkning för att försäkra sig om att protokollföringen är riktig. I och med att protokollet eller Öst-Väst lämnar bordet, anses protokollet godkänt. Se även lag 8B.

B. Tävlingsledaren
Det åligger tävlingsledaren att se till att de tävlande och övriga intressenter får ta del av resultatet med angivande av poäng och placering för samtliga tävlande. De tävlande har rätt att ta del av alla protokoll.

C. Datoruträkning
Vid datoruträkning skall i partävlingar Neubergs formel användas. Uträkning sker med en decimal för såväl topscore som slutresultat.


99. FÖRVANSKAD BRICKA
En bricka anses förvanskad om tävlingsledaren fastslår att ett eller flera kort placerats i fel fack i brickan så att de tävlande, vars resultat direkt skulle jämföras, inte spelat exakt samma giv. I sådana fall klarlägger tävlingsledaren så noggrant som möjligt vilka resultat som nåtts när given spelades i sitt korrekta skick och vilka som nåtts med omkastade kort. På basis härav delar han resultaten i två eller flera grupper och räknar ut resultaten i varje grupp för sig, enligt följande.

A. Partävling och individuell tävling

1. Uträkning.
Varje par får den i lag 78 föreskrivna topscoren plus 1 poäng för varje resultat det inte kan jämföras med. Om ett par inte har något resultat att jämföra med, får paret 60% eller sin genomsnittspoäng på tävlingen om denna är högre.
Vid tävlingar över minst sju bord och högst tre resultat som är inbördes jämförbara, räknas 60%-60% vid ett resultat, 65%-55% vid två resultat och 70%-60%-50% vid tre resultat. Vid datoruträkning användes Neubergs formel (se lag 98C). Huvudregeln gäller vid 6 bord eller fler.
Andra uträkningsmetoder för förvanskad bricka får användas om de tillkännages före tävlingen.

2. Bestraffning.
Par som är skyldigt till att en giv förvanskas, bestraffas med ett avdrag på 10% av brickans maximipoäng. Varje enskild spelare är ansvarig för att hans kort placeras i rätt fack. Om fel kort upptäcks i något fack, gäller fastställt straff för det eller de inblandade paren. Varje spelare är skyldig att räkna sina kort innan han ser på dem för att förvissa sig om att han har rätt antal. Den som underlåter detta och sedan konstateras ha fler än 13 kort, bestraffas med ett avdrag på 10%
av brickans maximipoäng. Dessutom kan lag 16 bli tillämplig.
Om en bricka kommer till ett bord med fel antal kort i något fack, måste tävlingsledaren tillkallas innan brickan påbörjas.

3. När kort tas ut från fel fack.
Det är förbjudet att ta ut kort från något fack innan ronden startat. Om någon spelare tar ut en motståndares hand ut brickan och ser något av korten, och tävlingsledaren anser att given inte kan spelas på korrekt sätt, beslutar han enligt något av följande alternativ:

a. Brickan spelas svängd
Han bestämmer att brickan spelas svängd, med därav följande förändring i uträkningen.

b. Korrigerad poäng utdöms
Det felande paret tilldelas 40% av brickans maximipoäng. Det icke-felande paret erhåller 60% eller sitt medeltal enligt samma regler som i lag 96A.
Om tävlingsledaren finner att ingen väsentlig skada skett, bestämmer han att brickan skall spelas på normalt sätt. Den felande sidan bestraffas med ett avdrag på 10% av brickans maximipoäng.
Om båda spelarna i ett par eller minst en spelare i vardera paret sett något motståndarkort, spelas brickan svängd med därav följande förändring i uträkningen.
Om en spelare tar ut sin partners kort ur facket och ser något av korten, byter de båda spelarna i det felande paret plats, varefter brickan spelas på vanligt sätt.

B. Lagtävling

1. Brickan spelad vid båda borden
Brickan ges om och spelas därefter av båda paren om tiden tillåter. Normalt spelas brickan i andra halvlek, som då spelas med en bricka mer än planerat. Brickan spelas aldrig om när slutresultatet kan vara känt för någon spelare. Om resultatet av matchen är känt utgår dock brickan. Lag 86 tillämpas om möjligt.

2. Brickan anländer förvanskad till det andra bordet

a. Om någon spelare sett på sina kort innan han räknat dem, och det visar sig att han har 14 eller fler kort, döms brickan som förvanskad och lag 86 tillämpas. Den felande sidan bestraffas med 3 IMPs avdrag för varje sådan förseelse.

b. Om båda spelarna i ett lag (t.ex. Nord och Syd) sett på sina kort innan de upptäckt att en hand består av 14 eller fler kort och den
andra av 12 eller färre, har tävlingsledaren rätt att antingen utdela korrigerad poäng eller beordra att korten ges om och spelas på nytt vid båda borden.

c. Om korten förskjutits ett kvarts varv i brickan (90 grader), till vilket var och en av spelarna är medskyldiga såsom ansvariga för sina egna kort, skall brickan ges om och spelas på nytt vid båda borden.

d. Om en bricka placerats svängd ett kvarts varv på det andra bordet och någon spelare sett på fel hand, bestraffas det lag som sitter Nord-Syd vid detta bord med 3 IMPs avdrag, då Nord bär ansvaret för att brickan placeras rätt. Brickan ges om och spelas på nytt vid båda borden. Om däremot brickan placerats rätt på bordet och Öst eller Väst sett på antingen Nords eller Syds kort, tillämpas lag 16.

e. Om ett eller flera kort konstateras utbytta mellan två medspelares händer, medan motståndarnas kort är korrekta, gäller:

(1) Brickan annulleras och ersätts med en ny giv. Det felande laget, vars spelare vid första bordet haft de i brickan felaktigt instoppade händerna, bestraffas med 6 IMPs avdrag.

(2) Alternativt kan tävlingsledaren, om han anser att den icke-felande sidan vid det första bordet uppnått ett resultat över medel, utdela korrigerad poäng, varvid han tillgodoräknar den icke-felande sidan det positiva resultatet. I detta fall sker ingen bestraffning.

f. Om ett eller flera kort konstateras förväxlade med ett eller flera kort på en motståndarhand, utgår brickan och ersätts med en ny. Ingen bestraffning sker. (Den försening som förorsakats berättigar dock inte spelarna till någon extra speltid, såvida inte tävlingsledaren anser att speciella omständigheter motiverar ett tidstillägg, vars omfattning i så fall anges.)

g. Om en spelare tar ut en motståndares kort ur facket sedan brickan spelats, bestraffas hans sida med 3 IMPs avdrag.

100. KVALIFICERINGSETAPP
I en tävling över två eller flera omgångar kan en eller flera av dessa fungera som kvalificeringsetapper för att utse de tävlande som skall fortsätta i återstående omgångar (eller etapper). I sådana fall skall tävlingsledaren, om möjligt innan den första omgången i respektive kvalificeringsetapp slutspelats, meddela hur många tävlande som kvalificerar sig, efter vilka principer de utses och, i förekommande fall, i vilken utsträckning kvalificeringspoängen medräknas i slutresultatet.

101. ERSÄTTARE
A. Ersättare för nästa etapp
När fastställt antal tävlande kvalificerat sig för fortsatt spel, räknas alla övriga deltagare som ersättare. När de kvalificerade nominerats från fältet i sin helhet, placeras ersättarna i ordning efter resultaten i kvalificeringsetappen, När kvalificeringsfältet var uppdelat i flera grupper, var och en med ett visst antal kvalificeringsplatser, fylls den första lediga platsen i en grupp av närmaste ersättare i samma grupp. Följande vakanser fylls, enligt tävlingsarrangörernas beslut, antingen från respektive grupp eller från fältet i dess helhet.

B. Ersättare i hel omgång för enskild spelare
Om en tävlande inte kan spela i en omgång, till vilken han är kvalificerad, eller inte är närvarande när spelet börjar, insätter tävlingsledaren i tur stående ersättare. I partävling måste båda spelarna i paret vara närvarande; saknas en av dem, förlorar paret sin plats och ett ersättarpar sätts in.

C. Ersättare som tillfällig reserv
En ersättare fungerar som tillfällig reserv för den kvalificerade till dess att signal har givits för andra rondens start. Därefter övertar ersättaren alla rättigheter, och den ursprungligen kvalificerade har inte längre rätt att återkräva sin plats.

102. RESERVER I PAR- OCH INDIVIDUELLA TÄVLINGAR
A. Godkännande av reserv
Om en spelare, som i vederbörlig ordning anmält sig till en tävling, är förhindrad att deltaga på grund av sjukdom, viktiga yrkesangelägenheter eller andra vägande skäl, kan han eller hans partner söka tillstånd av tävlingsledaren att använda reserv. Tävlingsledaren kan, med förbehåll för begränsningarna i lag 102B, godkänna reserven, om han anser att anledningen är tillräcklig och att övriga deltagares rättigheter inte äventyras. I partävling får ett par inte ha reserv för båda spelarna samtidigt. Ett reservpar spelar utom tävlan, såvida inte tävlingsledaren bestämmer annorlunda.

B. Begränsningar för insättande av reserv
Följande bestämmelser begränsar en spelares rätt att ersättas av reserv.

1. I en tävling över en omgång diskvalificeras en spelare som ersätts av reserv på mer än hälften av antalet brickor. Har reserven själv spelat hälften eller mer av brickorna, övertar han den ordinarie spelarens rättigheter.

2. I en tävling över två eller flera omgångar (men utan utslagning) diskvalificeras en spelare som ersätts av reserv i mer än en hel omgång.

3. I en tävling med en kvalificeringsetapp är en spelare inte kvalificerad för slutspel, om han inte spelat omkring en tredjedel av kvalificeringsetappen.

4. I en tävling med två, tre eller fyra kvalificeringsetapper får en spelare inte ersättas av reserv i mer än en hel etapp. Om mer än fyra kvalificeringsetapper spelas, får en spelare ersättas av reserv i högst två.

5. Ingen spelare, som tidigare deltagit i tävlingen, får vara reserv.

6. Insättande av reserv i strid med ovanstående bestämmelser och varje spelarbyte, som inte godkänts av tävlingsledaren, medför diskvalificering av den ordinarie spelaren, reserven och (i partävling) partnern.

7. Tävlingsledaren kan i nödlägen sätta in reserv, när detta är nödvändigt för att spelet obehindrat skall kunna genomföras. Om detta medför diskvalificering av någon spelare, skall denne meddelas härom, samtidigt som spelarbytet görs.

103. RESERVER I LAGTÄVLING
A. Insättande av reserver
I lagtävling har varje lag rätt att ha sex medlemmar plus en icke-spelande kapten. (Tävlingsarrangören kan dock tillåta ytterligare medlemmar.) Om endast fyra medlemmar upptagits i den ursprungliga anmälan, kan ytterligare medlemmar noteras under förutsättning att den Ansvariga Organisationens verkställande ledning godkänner detta. Dessa tillkommande medlemmar får inte tidigare ha deltagit i ett annat lag i samma tävling.
Om samtliga medlemmar i ett lag spelat, och ytterligare medlemmar av giltigt skäl behövs, kan tävlingsledningen nominera en reserv eller tillåta lagkaptenen att spela. En sålunda insatt spelare får inte tidigare ha tillhört ett annat lag i samma tävling.
Med ”lag” menas sålunda att 4-6 spelare får ingå i laget. Tävlingsarrangör kan dock stipulera begränsning av antalet medlemmar; formuleringen ”lag med 4 spelare” innebär alltså att angivet antal ej får överskridas.

B. Bestämmande av vem som spelar i laget
Ett lag avgör självt vilka av medlemmarna som skall spela i en viss rond och i vilka parkonstellationer. Med undantag för byten i halvtid och liknande (tillåtna enligt lag 104) får dock utbyte av spelare eller ändring av parkonstellationer under en rond endast göras med tävlingsledarens tillåtelse.

104. PLACERINGSBESTÄMMELSER I LAGTÄVLING

A. Lagen möts enligt uppgjort program, varvid i respektive möte det först nämnda laget betraktas som hemmalag. Hemmalaget sitter under hela matchen Nord-Syd i det öppna rummet och Öst-Väst i det slutna.

B. Förmånen att vara hemmalag bestäms genom i förväg verkställd lottning och ges varje lag i ungefär hälften av dess matcher.

C. Hemmalaget har rätt att till den första halvleken placera sig efter det att motståndarna (bortalaget) tagit plats. När ett lag har par som spelar med A-system (se FSB:s systemregler) är detta lag alltid bortalag.

D. Om hemmalaget i den andra halvleken spelar med något oförändrat par, skall detta fortsätta i samma rum som i den första halvleken.

E. Byte av par eller parsammansättning får endast ske efter en halvlek eller period i matchen.

F. En ändrad parsammansättning betraktas som ett nytt par. (Detta gäller sålunda även om endast en spelare utbytts. Härav följer att man i den andra halvleken kan möta en, men inte två spelare som man redan mött i första halvlek.)

G. Ett par som går in i den andra halvleken intar de platser som det ersatta paret skulle ha haft.

H. Sedan hemmalaget utsett och placerat sina spelare för den andra halvleken, skall bortalaget placera sig så att inget par spelar mot ett par
som man mött i första halvlek. Lag med par som spelar med A-system placerar sina par först även i den andra halvleken och motståndarna har rätt att låta samma par möta paret med A-system. Lag, som har par som spelar A-system, är alltid bortalag i samtliga halvlekar. Detta oavsett om det aktuella paret deltar i halvleken eller inte.

I. Inga byten utöver ovan nämnda får göras, såvida inte tävlingsledaren medger annat till följd av sjukdom eller annat skäl.

J. Under pågående match får en spelare lämna det rum, i vilket han spelar, endast med tävlingsledarens tillåtelse. En spelare i slutet rum får lämna detta endast tillsammans med en representant för tävlingsledningen. Om tävlingsledning inte finns, får rummet lämnas endast efter medgivande från motståndarna och under deras kontroll.

K. Spelet i det öppna rummet får påbörjas först sedan de två mötande lagens spelare intagit sina platser i det slutna rummet.

L. För den som ingår som spelande medlem i ett lag är det förbjudet att åse lagkamraternas spel.

105. LAGKAPTENENS ÅLIGGANDEN
Med undantag enligt nedan får en icke-spelande lagkapten inte samtala med sina lagmedlemmar (eller deras motståndare) från det att någon spelare tagit ut sin hand ur en bricka på bordet till dess att alla fyra händerna stoppats tillbaka i brickan.
Lagkaptenen får ingripa för att

A. skydda sitt lags rättigheter, om han anser att dessa på något sätt äventyras,

B. begära att tävlingsledaren tillkallas,

C. meddela sin avsikt att på sitt lags vägnar inlämna protest avseende en tvistefråga,

D. avstyra onödig diskussion,

E. förhindra olämpligt uppträdande av någon medlem i laget,

F. förvägra laget eller något av paren i laget att inlägga en protest.
För den som ingår som spelande medlem i ett lag är det förbjudet att åse lagkamraternas spel.

106. KOMPETENSKRAV PÅ TÄVLINGSLEDAREN
Av Förbundet Svensk Bridge utfärdade bestämmelser gällande kompetenskrav på tävlingsledare i av FSB eller distriktsförbund sanktionerad tävling (krav på licensierad tävlingsledare för respektive tävlingsnivå) skall iakttagas. Dispens kan endast lämnas av FSB eller av den instans FSB härtill förordnar.

107. TÄVLINGSLEDARENS SKYLDIGHETER
Utöver de skyldigheter som åligger tävlingsledaren enligt lag 81-91 gäller:

A. I alla ärenden som faller under tävlingsledarens ansvar är denne skyldig att ta ställning och avge ett domslut. Detta gäller även om tävlingsledaren finner anledning att tillfälligt uppskjuta sitt beslut.

B. Alla överklaganden gällande beslut av tävlingsledaren eller dennes medhjälpare skall gå via tävlingsledaren och snarast vidarebefordras av denne till aktuell besvärsinstans (se lag 93).

1. Finns i tävlingslokalen behörig instans för ärendets avgörande, föredrar tävlingsledaren ärendet för denna och framlägger sina skäl för domslutet. Det åligger också tävlingsledaren att tillse att berörda parter och eventuella vittnen finns tillgängliga för hörande. Närvarande LK-ledamöter skall kallas till sammanträdet. Närvarande LK-ledamöter och -suppleanter kan vara ledamöter av juryn.

2. Är behörig instans inte tillgänglig, så att ärendet måste avgöras senare, åligger det tävlingsledaren att avge skriftlig rapport om händelseförloppet, domslut och skäl härför samt i övrigt meddela vad han anser vara av betydelse för frågans avgörande. Han skall också infordra skriftliga yttranden från samtliga berörda parter med alla de argument parterna önskar framlägga. I handlingarna skall anges adress och telefon till tävlingsledare och parter. De kompletta handlingarna insändes genom tävlingsledarens försorg till behörig instans.

3. Vid varje domslut av tävlingsledare eller högre instans (tävlings-jury eller motsvarande), skall parterna upplysas om sin möjlighet att överklaga samt sättet härför och tiden inom vilken överklagandet skall göras. Om en överklagande spelare, enligt tävlingsledarens uppfattning, inte har tillräckliga skäl för sitt besvär, kan tävlingsledaren meddela honom detta och även upplysa honom om att han av besvärsinstansen kan ådömas disciplinärt straff om denna finner besväret grundlöst. Har tävlingsledaren förfarit så, skall detta meddelas den dömande instansen.

4. Förbundet Svensk Bridges Lagkommission (LK) är FSBs högsta instans vad gäller att tolka och döma enligt gällande tävlingslagar och övriga bestämmelser med direkt anknytning till lagarna. (Se vidare LK's arbetsuppgifter.) För överklagande till LK av domslut i lägre instans gäller punkt 2 i denna lag samt i tillämpliga delar övriga i denna lag ingående punkter.

5. Avgöranden, som av dömande instans meddelas tävlingsledaren, skall av denne omgående vidarebefordras till parterna. Tävlingsledaren är befriad härifrån, endast om det klart framgår att beslutet meddelats parterna direkt av den dömande instansen.

108. DEKLARATIONSPLIKT
Vid av FSB eller distriktsförbund arrangerad eller sanktionerad tävling åligger det varje deltagande par att vara försett med två tillfredsställande systemdeklarationer (gäller ej individuell tävling). Det är parets skyldighet att tillse att respektive motståndare utan särskild åtgärd ges tillfälle att ta del av deklarationen.
Det åligger det deklarerande paret att tillse att motståndarna inte tar del av kvarglömda, eller på annat sätt obehöriga, deklarationer. Vid tvister i deklarationsfrågor skall tävlingsledaren inte utan synnerliga skäl döma till förmån för det par som brustit i deklarationsplikten. För deklarationen bör om möjligt av FSB utarbetat formulär användas.


109. BESTRAFFNINGAR I LAGTÄVLINGAR
Den Ansvariga Organisationen har rätt att tillämpa andra straffsatser än de som anges i dessa bestämmelser.

A. Walk-over eller för sen ankomst med mer än 15 minuter
Walk-over kan utdömas, när det ena laget ej ställer upp på avtalad tid eller på av tävlingsledaren angiven plats inom 15 minuter efter bestämd starttid. Respittiden utsträcks till en timme för resande lag vid force majeure, om kontaktmöjligheter med spellokalen saknas. Tävlingsledaren kan vid force majeure medge extra respit. Oskyldigt lag kan också, med tävlingsledarens medgivande, godkänna att matchen spelas och att resultatet räknas.
Vid walk-over i en match gäller följande enligt 25-0-skalan:
Det orsakande laget A får VP 0-25 med IMP-resultat som minimum för 0-25.
Det andra laget B får VP enligt det bästa av följande tre alternativ med avrundning uppåt till närmaste heltal.

1) sitt snitt i övriga matcher – beräknas efter seriens slut,

2) 18 VP,

3) genomsnittet av vad laget närmast före och närmast efter B fick mot det orsakande laget A – beräknas efter seriens slut.

I fall där båda lagen är medansvariga för att matchen ej kommer till stånd, räknas båda lagen som walk-over-lämnande. Om sådan match (eller match där tävlingsledaren har lämnat extra respit) spelas senare efter tävlingsledarens speciella medgivande/direktiv, ådöms lagen inget minus i vinstpoäng eller IMP, men tävlingsledaren kan utdöma annan disciplinär bestraffning.

B. För sen ankomst (0-15 minuter)
I turnering där flera matcher spelas i mer eller mindre obruten följd gäller:

1. Ett lag, vars spelare inte intagit sina platser för spel inom 5 minuter efter fastställd starttid, bestraffas med ett avdrag av 1 VP för varje påbörjad 5-minutersperiod.

2. Om tävlingsledaren anser att godtagbart skäl till förseningen föreligger, kan han tillämpa mildare bedömning.

3. När match spelas enskilt (privat), tillämpas A ovan (om walk-over) såvida inte annat fastställts i tävlingsbestämmelserna.

C. Tidsöverdrag
Vid tävlingsform där flera matcher spelas i mer eller mindre obruten följd, skall tävlingsledaren meddela när närmaste match eller halvlek skall vara färdigspelad. Vid tidsöverdrag görs poängavdrag, varje gång enligt av arrangören i förväg angiven skala. Vid tillämpning av 25-0- skalan tillämpas följande avdrag per bord och halvlek: 0-5 minuter 1 VP, 5-10 minuter 2 VP, 10-15 minuter 3 VP. Vid mer än 15 minuters överdrag behandlas fallet av ansvarig tävlingsledning.

D. Tillämpning av bestraffningar
De avdrag, som kan bli följden av bestämmelserna i lag 99 (B2a, B2d, B2e1 och B2g) samt lag 109B och 110B påverkar aldrig det icke-felande lagets vunna VP.
För det felande laget gäller:
Vid första bestraffningen enligt någon av nämnda lagar, liksom vid följande bestraffningar enligt lag 109A, görs IMP-avdraget från lagets totala IMP-summa, varvid endast lagets totalkvot påverkas. Vid andra och följande bestraffningar enligt lag 99 eller 110B görs IMP-avdraget från lagets i matchen vunna IMP-summa. Lagets resultat blir därvid det faktiska matchresultatet minus avdraget, varigenom även lagets vinstpoäng kan påverkas.

110. ORDNINGSREGLER I LAGTÄVLING

A. Slutet rum
Det åligger tävlingsledaren att klart ange vilket utrymme som räknas som slutet rum. (Har ej detta gjorts, är det rum slutet där hemmalaget sitter Öst-Väst.)

B. Efter rondens slut
Även sedan ronden avslutats vid ett av matchens bord, får ingen spelare vid detta bord mottaga eller försöka erhålla information om resultat vid det bord där spelet ännu fortgår. Överträdelse av denna regel och därmed sammanhörande bestämmelser bestraffas med 2 VP:s avdrag från det felande lagets IMP-summa. Överträdelse, som medför eller kunnat medföra kontakt mellan de båda bordens spelare innan matchen avslutats, kan föranleda ytterligare bestraffning (avdrag i vinstpoäng och disciplinära åtgärder).

C. Uträkning av resultat
Varje lag har skyldighet att, sedan matchen färdigspelats och uträkning tillåtits, omedelbart uträkna matchresultatet och kontrollera detta mot motståndarlagets. Det åligger hemmalaget att snarast inlämna ett av motståndarlaget verifierat matchresultat till tävlingsledningen (som kan utfärda kompletterande bestämmelser för resultatredovisningen).

D. Tillträde till slutet rum
Endast officiella representanter för den Ansvariga Organisationen samt tävlingsledaren och de medhjälpare denne förordnat för tävlingens genomförande äger tillgång till slutet rum under pågående spel.
I speciella fall och i begränsad omfattning kan dock tävlingsledaren medge tillträde även för andra.


111. DUPLIKATGIVAR
Givar som av tävlingsledning eller brickläggare färdigställts i förväg till en tävling, skall i original vara fritt givna och får på inget sätt konstrueras, såvida inte konstruerade spel (s.k. olympiadspel) ingår i tävlingens förutsättning och detta på förhand klart angivits.
Datorproducerade givar är tillåtna.

112. BUDLÅDOR
Spelarna är skyldiga att använda budlådor, där tävlingsarrangören så bestämmer. Det ingår dock i tävlingsledarens allmänna skyldigheter att enligt eget omdöme och på lämpligaste sätt underlätta deltagandet för spelare som av fysiska skäl uppenbart hindras eller belastas av budlådans användning.
Budregler:

A. Spelaren lägger det framtagna budet framför sig, vänt mot bordets centrum. Buden placeras efter hand i en rad från vänster till höger framför respektive spelare, med budkorten delvis täckande varandra och tidigare avgivna bud synliga.
Endast avgivna bud får ligga synliga, och en oordnad budrad skall omedelbart rättas till av respektive spelare. Ett på felaktigt sätt synligt bud kan föranleda korrigering, om tävlingsledaren finner att någon motståndare vilseletts därav.

B. När budgivningen avslutats och spelarna givits erforderlig tid för granskning (repetering, motsvarande i lag 20 angivna normer), sätts samtliga budkort tillbaka i budlådorna. Vid tävling med publik, speciellt lagtävling, kan tävlingsledaren bestämma att slutbudet skall ligga kvar på bordet till dess att spelet avslutats.

C. Ett bud anses avgivet så snart det framtagits ur lådan med synbar avsikt att bjudas. Spelaren är skyldig att bestämma sig för sitt bud, innan han vidrör något kort i lådan. Att under vidröringen tveka mellan olika bud står i strid med bridgeetiken och kan även föranleda åtgärder enligt lag 16 (otillåtna upplysningar).

D. Ett avgivet bud får ändras utan korrigering, endast när följande villkor är uppfyllt.
Ändringen skall vara förorsakad enbart av att spelaren genom missgrepp tagit fram ett ej avsett bud.
Om motståndaren till vänster, i rätt tur och före ändringen, hunnit avge sitt närmaste följande bud och detta var korrekt före den tillåtna ändringen, får han efter denna ändring utan korrigering ta tillbaka sitt bud och ersätta det med ett annat.
Härutöver tillämpas övriga lagar, varvid ett avgivet bud behandlas på samma sätt som ett muntligt uttalande med motsvarande innebörd.

113. BRIDGERAMA
Vid arrangemang med bridgerama är varje lag (i partävling par) skyldigt att spela i denna enligt tävlingsledarens direktiv. Dock skall lagets rättigheter enligt övriga bestämmelser inte åsidosättas.

114. SKÄRMAR
Spelare är skyldiga att använda skärmar, när arrangören så kräver.

115. ALERTERING
A. När alertmetoden används

1. Alertmetoden skall användas i alla tävlingar, där mästarpoäng i guld eller silver utdelas samt i övrigt i tävlingar som speciellt anordnas för uttagning av landslag eller annan internationell representation. På klubbnivå kan klubben besluta att alertering används. Ett par kan dock begära att deras motståndare vid bordet inte använder alertmetoden.

2. Alertmetoden kan i övrigt tillämpas om båda paren vid bordet är överens härom, eller om det ena paret på motståndarnas begäran går med på att använda metoden utan att önska att den tillämpas av motståndarna.

B. Hur alertmetoden används
Förbundet Svensk Bridge har utfärdat regler för vilka bud som skall alerteras.
Om en spelare avger ett artificiellt bud, eller ett bud med mindre vanlig bibetydelse i fråga om exempelvis styrka, fördelning eller kravtempo, skall dennes partner genom att tydligt knacka i bordet, eller
använda alertkortet, göra motståndarna uppmärksamma på att ett bud med artificiell eller mindre vanlig betydelse avgivits.
När ett kontraktsbud på minst 4 klöver har avgivits skall inte det och några följande bud i den budgivningen alerteras. Undantaget är när man spelar med skärmar, då alla alerteringsbara bud skall alerteras.
Alerteringen skall göras utan någon som helst kommentar eller förklaring.
Motståndarnas rätt att ställa frågor kvarstår oförändrad.
Underlåtenhet att alertera kan medföra att lagarna 16, 21 och 40 blir tillämpliga.

116. STOPP-METODEN
A. När stoppmetoden används

1. I tävlingar där mästarpoäng i guld utdelas samt i de tävlingar som anges i lag 115A.

2. Stoppmetoden kan i övrigt tillämpas om båda paren vid bordet är överens härom.

B. Hur stoppmetoden används
Om en spelare har för avsikt att:

1. Öppna budgivningen med ett bud på 2-tricksnivån eller högre, eller

2. Avge ett hoppande bud
skall han antingen lägga fram en s.k. stopplapp från sin budlåda eller säga ordet ”stopp”. Därefter skall han avge sitt bud.
Näste spelare skall därefter avvakta i cirka 10 sekunder innan han bjuder.
Underlåtenhet från någondera sidan, eller en längre fundering än ca 10 sekunder, kan betraktas som en upplysning som partnern ej får utnyttja (se lag 16).
Den påbjudna pausen på ca 10 sekunder är avsedd att ge en spelare möjlighet att fundera utan att utsätta sig för risken att ha givit partnern en upplysning han inte får utnyttja. Om spelaren i fråga under denna paus uppträder på ett sådant sätt att det står klart att han inte har något att fundera över, kan detta vara en otillåten upplysning. Se också lag 74C.