12. Juniorbridge - Klubbfunktionärsutbildning

Detta är ett ganska stort kapitel och kräver att vi delar in det hela i många underliggande delar. Faktum är att det inte skiljer sig nämnvärt mellan juniorer eller andra medlemmar på klubben, däremot är det helt säkert så att juniorerna ofta kräver mera tålamod… Vi ska i det här kapitlet lätt skrapa på ytan av områden såsom juniorbridge på klubben till rekrytering och utbildning.

VEM ÄR JUNIOR?

I sinnet och i sättet att agera vid bridgebordet är det många av oss som är juniorer. Men faktum är att det finns en åldergräns och den är tom det år man fyller 25.

HISTORIA

Fram till slutet av 90-talet hade vi faktiskt två bridgeförbund i Sverige. Dels Sveriges Bridgeförbund, som vi då hette, och dels Sveriges Ungdomsbridge-förbund.

I takt med allt färre juniorer och allt större administration från såväl stat, kommuner och landsting beslutade vi att lägga ned ungdomsbridge-förbundet. Detta skedde i tron om att våra bridgeklubbar skulle axla manteln och driva arbetet vidare utan att behöva fylla i en massa bidragsansökningar och uppfylla andra krav. De bidrag som gavs åts i princip upp av administrationen.

Med facit i hand kanske det inte var så begåvat att lägga ned ungdomsbridgeförbundet. Ungdoms-frågorna har verkligen inte stått i fokus under 2000- talet, detta trots att vi haft väldigt stora framgångar internationellt.


EGNA TÄVLINGAR

Juniorerna har en helt egen tävlingsklass, precis som veteraner och damer. På internationell nivå finns även en tjejklass.

Juniorerna har två egna SM-tävlingar JSM-lag och JSM-par. Inget av dessa arrangeras under Bridgefestivalen då de flesta av våra andra SM-finaler avgörs. Skälet är att väldigt många av juniorerna antingen spelar Chairmans Cup, SM-par, SM-damer eller SM-mixed. Det betyder att de måste offra någon av sina finaler de kvalat in till om det hela skulle kollidera, något vi inte vill ska ske, inte juniorerna heller för den delen.

Riksläger är ett annat arrangemang som entydigt riktar sig till kategorin juniorer.

Vi nämnde det internationella tidigare och där kan man nämna att det spelas EM-lag och EM-par, VM-lag och VM-par. På nordisk nivå spelas också NM-lag. Förutom detta har försök gjorts med individuellt JVM par. Dessutom arrangeras i princip årligen internationella juniorläger som brukar vara mycket populära tillställningar till mycket rimliga prisnivåer.

FALL 1: VI HAR JUNIORER

Grattis, er klubb har jobbat med juniorverksamheten redan tidigare. Fortsätt på det spåret, för det är det enda sättet att garantera att vårt ädla spel ska överleva i framtiden. Man bör lära sig när man är mellan 13 och 20 snarare än närmare 50. Det låter som en klyscha, men det ligger mer bakom påståendet än vad man kan ana. Vi vill ju gärna ha in nya som avslutat studier och stabiliserat sitt liv med familj, jobb etc. De som kommer i den här kategorin är uteslutande sådana som på något sätt varit i kontakt med bridge när de var i junioråldern. Därför är det väldigt viktigt att göra jobbet när de är unga.

De behöver stöd

OK, låt oss återgå till rubriken vi har juniorer på klubben. Försök se till så att de inte blir ensamma, en handfull juniorer bildar lätt ett eget bord och kan ha otroligt roligt. Dessutom är det så att de i sin tur oftast kommer att generera nya juniorer bland sina kompisar.

Se till att era juniorer får det stöd de behöver för att kunna åka på Riksläger, SM-tävlingar, Bridgefestivalen och alla andra större arrangemang vi ordnar för juniorerna. De flesta gångerna är det faktiskt så att det är de äldre juniorerna som själva håller i trådarna.

Information om junioraktiviteter kommer oftast via förbundets hemsida. Sen har juniorerna själva egna kanaler för att sprida informationen.

Medlemsvård

Precis som med övriga medlemmar handlar det om medlemsvård. Det som framförallt skiljer juniorer åt från vanliga medlemmar är att de nästan aldrig har några pengar. Här kan klubb och distrikt ofta vara en stor bidragsgivare. Det handlar inte om att ge några löner, utan att hjälpa till att täcka deras kostnader.

Har ni många juniorer i klubben kan egen lägerverksamhet vara något att satsa på. Är de väldigt få bör ni försöka hjälpa dem att se till att några fler börjar.

Sköter sig självt

Juniorer är ganska självgående. De fixar och trixar och har de bara en kortlek så räcker det många gånger för dem att sätta igång och lira. Något som kraftigt skiljer juniorer från andra medlemmar är att de helt saknar rädsla. Många av oss som har några år på nacken har blivit lärda genom livet att man inte ska göra fel, det gör att när vi lär oss spela bridge är vi väldigt försiktiga.

Juniorerna betalar ut både 2, och 3 som 4000 på en giv utan problem, skrattar lite åt saken och tar nästa bricka. Detta är en attityd som snabbt ändras men det är en fundamental skillnad mot traditionellt nya spelare i andra ålderskategorier.

En annan viktig faktor är att juniorer oftast äter mer än andra. Se därför till att alltid ha lite mackor, saft, mjölk eller liknande att bjuda dem på när det börjar kurra i magen.

Föräldrastöd

En sak som vi ofta varit väldigt dåliga på, som man är bra på inom andra sporter, är att engagera föräldrar i arbetet. I bridgens ska nästan allt vara gratis och ingen vill göra jobbet. Vi måste bli bättre på att engagera juniorernas föräldrar. Om det kommer in nya juniorer vars föräldrar inte spelar bridge, se till att erbjuda dem kurs. Vem vet, kanske just den familjen har fått en ny gemensam nämnare och fritidsaktivitet.

Det här med att skjutsa hit och dit är något som vi måste hjälpa till med om inte juniorerna själva kan lösa problemet.

Eftermiddagar

Låt oss leka med tanken att din klubb har en egen lokal, eller liknande, där man kan slinka in när som helst på dygnet för att spela bridge. Om man har dessa förutsättningar kan det vara på plats att testa med eftermiddagsbridge. Samla ihop ett gäng juniorer 5-10 stycken och låt dem fika, spela kort och ha kul på eftermiddagarna. Självklart är det bridge som gäller och inga andra kortspel. Även om andra spel kan vara ett sätt att locka dem att lära sig.

FALL 2: VI HAR INGA JUNIORER

Vi behöver en grupp av frivilliga som tar på sig arbetet att bli ungdomsledare för klubben. Vid sidan om detta måste vi rekrytera. Det planeringsarbete vi gick igenom i kapitel 7 gäller även här.

Det vanligaste stället där vi rekryterar nya juniorer är i skolan så för att dra igång, behöver vi en skola och dess elever. Det första som måste göras är att ta kontakt med skolan och göra upp om tid för träffar för vår rekryteringsfas.

Planera

Det viktigaste du har att planera, är hur du skall agera när din rekryteringfas är genomförd.

Tyvärr är det alltför vanligt att instruktörer ger sig ut på skolor utan att ha en klar uppföljning med sig. De lyckas då sällan med sin uppgift.

Ibland blir de smått chockerade över att det kommer någon som är intresserad och än mer chockerad när de vill lära sig mer. Alltså staka ut färdriktningen i förväg för dem du ska instruera och lära!

KOM IHÅG! Att åka till en skola och ha introduktion av bridge för att sedan inte ha något papper att sätta i händerna på dem som blivit intresserade (med information om nästa träff), är meningslöst.

”Allt klart från start” – är vad det handlar om med andra ord. Många brukar vara tveksamma till detta sätt att arbeta på. Man tycker att det gått så dåligt tidigare när man försökt, att man undviker att göra nya försök. Men det är också en orsak till att man inte når något bra resultat.

Inkörsporten är provbridge

Att arrangera provbridge, i princip fyrmanswhist med träkarl där uppgiften är att vinna så många stick som möjligt är det i särklass vanligaste sättet att visa upp bridge. Fakta om hur provbridge genomförs, med OH-bilder, givar upplägg mm går att ladda hem gratis från » länk.

Ord som kurs, skola eller lektioner är sådant som de flesta skolelever skyr, när man pratar om deras fritid. Kanske lyckas du få lektionstid och då är det skillnad.

Om inte, så får det vara bridge kort och gott. Utelämna det andra. Vad gäller den fortsatta verksamheten som du planerat in efter din provbridge (som du också inbjudit till) är det inte nödvändigt att det är en kurs eller något sådant. Det räcker om det är en träff.

Tänk på att det kan vara så att vissa kanske vill komma, men inte kan. Det är därför viktigt att man skriver upp vilka som är intresserade när man är där och har sin provbridge, eller vad man nu ägnar sig åt. Ta inte bara adress utan också mail och telefonnummer.

Internet

Förbundet har arbetat fram en interaktiv bridgekurs som finns tillgänglig på Internet.

Det är ett program som laddas ned till datorn där intresserade kan gå in och lära sig mera samt repetera.

Mera utbildning

Det finns andra typer av material utarbetade för juniorer. Ett av dem heter 3x3 som är ett material som bygger på tre träffar à tre timmar. På dessa nio timmar lär man sig snabbt de grunder som krävs för att själv kunna experimentera på egen hand. Även detta material finns att ladda hem på nätet. Vad gäller utbildning av juniorer så är också det ett område där man markant skiljer sig från oss som är äldre. Juniorerna är så otroligt snabba att lära sig. De har studievana och är inprogrammerade att lära vilket gör att de bara behöver höra och läsa saker en eller två gånger samtidigt som vi vanliga dödliga som för längesedan slutat att lära in behöver både tre, fyra och fem gånger så lång tid i själva läroprocessen.

Detta gör att det inte alltid är lämpligt att blanda in juniorer i den vanliga bridgekursen. Det kan faktiskt vara så att det är bättre att ta hem fyra stycken och låta dem lära sig vid köksbordet i egen takt. Så snart de kan grunderna kommer de att kasta sig ut i tävlingsspelet.


REKRYTERING PÅ SKOLOR

Några olika varianter finns. Följande är de i särklass vanligaste typerna av presentationer som du kommer
i kontakt med:

• Aulapresentation för flera klasser samtidigt på skoltid – detta är i princip värdelöst och ej att rekommendera.

• Skolpresentation för en klass i ett klassrum på skoltid – här använder man provbridge!

• Fri presentation som sker på en anvisad plats i skolan. Intresserade kommer och går under den tid man är där. Elever som kommer har rast, håltimme eller liknande. Provbridge är en självklarhet!

Ibland når man uppgörelser där man bestämmer att en fortsatt verksamhet ska bedrivas. Det är då 3x3 och liknande upplägg är aktuellt. Skillnaderna mellan de varianter som anges ovan är ganska stora. Man kan inte säga och göra samma saker, då förutsättningarna inte är likartade, däremot har de alla en sak gemensamt. Vår publik ska snabbt och lätt sitta vid borden och börja spela; ett spel som i varje fall liknar bridge. Att bara stå och informera rätt upp och ned är meningslöst, ungefär lika kul som att titta på när målarfärg torkar.

METODER FÖR ATT NÅ UT

Marknadsföring och rekrytering är väldigt viktiga delar. Ditt provbridgearrangemang är dock den bästa rekryteraren för att på sikt få juniorerna att börja spela. Men hur ska vi få dem att komma dit?

Här kommer några varianter:

Affischera
Beställ hem färdiga affischer eller tillverka egna med lokal anknytning. Se till att täcka in skolans anslagstavlor. Om det är ett riksidrottsgymnasium, missa inte att affischera där de tränar!

Inventera
Gå igenom bridgeklubbens medlemmar och kolla om det finns barn eller barnbarn som går i skolan.
Försök få dem att intressera skoleleverna för vad som
komma skall och att de går dit, gärna med sina kompisar.

Informationsblad
Gör i ordning ett informationsblad som upplyser om vad som är på gång. På skolans expedition har varje klass oftast ett fack - här kan du be att få sprida din information. Be samtidigt om en förteckning med adresser och namn på eleverna. Så att du kan skriva ned vilka som visat intresse och redan där får alla uppgifter.

Uppvisningsspela
Ta med några bridgespelare och uppvisningsspela på
skolan. Du kan beställa hem förbundets utställning för att ”rama in” det hela. Du ska även ha med infoblad att dela ut om hur de kan gå vidare. Som tidigare nämnts är det viktigaste att ta upp namn och adresser på dem som stannar upp och vill lära sig mera.

Detta är ett utmärkt komplement till att man samtidigt har en eller två personer som bedriver provbridge vid något annat bord. Nackdelen är att det kräver mycket personal.

Annonsera
Kolla upp vad det finns för möjligheter att annonsera i skolans tidningar och informationsblad.

Radannonser och liknande i dagstidningarna är oftast inte värt vad det kostar. Det är bättre att berätta för dem vad man kommer att göra och att de kommer dit och gör reportage, när du genomför din aktivitet.

Intern-TV
De flesta skolor har ett internt TV-system. Här ska du försöka se till att få komma med och informera om er aktivitet.

Kontaktperson med insyn
I bridgekretsar har vi en osedvanligt stor kategori av spelarna som är lärare till professionen. Utnyttja dessa. Prata igenom hur du tänker dig rekrytera elever med den som är din kontakt på skolan.

Det brukar faktiskt vara fullt möjligt att få gå in på ex. mattelektioner och lära ut sannolikhetslära i bridgetappning. Ex. om man ska slå en mask hur stor är chansen att den går eller ej. Om man ska dubbelmaska osv. Det finns massor med exempel där matematiken kommer att få ett ansikte och inte bara vara tråkig teori. Detta vet den bridgespelande mattematikläraren om.

Han eller hon kan säkert ge tips och idéer om hur man på bästa sätt kan ta vara på skolans resurser.

Om kontaktpersonen inte är fritidsansvarig, bör du söka upp den som är det. Denna har ofta god kännedom om eleverna!

HUR GÅR MAN VIDARE

Förbundet svensk Bridge har en Rikskonsulent med huvudansvar för juniorfrågor. Detta är Roger Wiklund. Roger och övriga redan etablerade juniorer ställer i princip alltid upp om hjälp behövs.

Roger Wiklund
» epost

026-65 60 77

Självklart är det alltid så att man kan använda sig av alla förbundets konsulenter om man vill ha hjälp med exempelvis genomförande av provbridge.

Lycka till med juniorjakten!