10. Från kurs till klubb - Klubbfunktionärsutbildning

Har man precis avslutat sin kurs och just öppnat detta avsnitt ligger man fel i sin planering. Detta avsnitt bör tom läsas innan man ens börjat rekrytera sina nya adepter! Som du säkert förstår handlar detta lite om rekrytering, lite om bridgekursen, lite om bridgeläraren, lite om våra tävlingar och mycket av det som kommer efter kursen. Detta knyter med andra ord ihop olika delar av detta material.

Låt oss backa tiden till stadiet där vi stod i valet och kvalet om huruvida vi skulle arrangera en bridgekurs eller ej. Här görs ett av de stora valen på klubben huruvida man kommer att lyckas eller ej när cirkeln så att säga är sluten. Vi behöver ha ett unisont ja från klubbens alla spelare på att man är beredda att satsa och kanske själv rentutav får offra litet av sitt ”normala” spel till förmån för att man ska få ett nytillskott av spelare. Om inte alla står positiva och är villiga att göra denna satsning är risken stor att dessa medlemmar kommer att lyckas rasera allt det ni andra byggt upp. Några andra faktorer spelar naturligtvis roll men för att förstå, låt oss illustrera ett exempel.

KLUBBEN X

Klubben X har 25 medlemmar. De spelar normalt sett på tre bord och tycker att det skulle vara väldigt bra att under några år i princip få fördubbla sin verksamhet till sex bord eftersom de i realiteten håller på att dö ut. Klubben hade sin glansperiod i slutet av 70 början av 80 talet och det är mer eller mindre samma spelare som är kvar i dag.

Dessa 25 medlemmar lever alltså i en gemenskap och är inte speciellt villiga att släppa till något till en utanför krets utan värnar om sitt. Går man till dem och säger att nu ska vi spela handikapptävling, kommer de att vara negativa för de kanske inte vinner längre. Går man till dem och säger att nu ska vi spela lag istället för par då det inte är så utslagsgivande så säger de att de vill spela partävling som de alltid gjort och försöker man blanda genom att exempelvis spela Pro-Am tävlingar kommer de att säga att de minsann vill spela med sin ordinarie partner.

Dessutom är chansen stor att denna klubb har någon ”viktigpetter” som vill vara mer än alla andra, ”förståsigpåare” som läxar upp alla som bjudit eller spelat fel och som inte kommer att göra något annat än att gång efter gång läxa upp de nya som kommer. De enda nya vi får behålla är sado-masochister som är beredda på att ta mentalt styrk gång efter gång och varje gång tvingas resa sig upp igen.

SENSMORAL

Sensmoralen i denna historia är att innan man börjar rekrytera och innan man börjar planera för sin kurs måste man kratta i sina egna rabatter och noga rannsaka sin verksamhet så att man verkligen är beredd på att ta hand om vad som komma skall. Många gånger handlar det om normal vett och etikett, men det är klart att med kunskap går det mycket lättare.

Gå igenom hur era klubbkvällar ser ut, har ni förståsigpåare? Se till att noga gå igenom med dem att i framtiden är du inte välkommen till vår klubb om du inte ändrar attityd, för vi övriga är inte beredda att självdö ännu, det kommer vi att göra om någon som du kommer att fortsätta som du gör. Tycker man detta är hårda ord att leverera rekommenderas du kontakta någon av förbundets konsulenter som gärna ställer upp och är vana att ta dessa diskussioner. Oftast är det faktiskt så att de som agerar illa inte är medvetna om det och tacksamt accepterar den konstruktiva kritiken om de bara får den på rätt sätt. Detta görs lämpligen enskilt mellan fyra ögon.

GE BERÖM!

Självklart är det så att det är långt ifrån så illa som beskrivits ovan i våra klubbar, men helt säkert är det så att de flesta finner delar av sin verksamhet eller hos sina medlemmar som inte är önskvärda, delar som man måste förändra för att lyckas. Det är oftast detta som kommer att fälla avgörande huruvida man lyckas i slutänden eller ej. När man spelat ett halvår, år, på klubben så har man fått lite hårdare hud och tål mer. I det kritiska skedet mellan kursen och klubben tål man i princip inget och blir överkörd gång efter annan. Att då dessutom få ovett eller skäll istället för kanske beröm just den enda gången man gjorde något rätt den kvällen, gör att man slutar.

BLI TÄVLINGSSPELARE

Okej, låt oss nu ponera att alla på vår klubb verkligen bestämt sig. Vi vill verkligen bli flera och är alla beredda att offra och göra vårt bästa för att bli flera. Då är det viktigt att vi rekryterar elever. Mer om detta har du läst om i kapitel 7, varför vi lämnar det helt bakom oss. Under själva kursen har er bridgelärare, som är väl utbildad och vet vad han håller på med (mera information om detta i kapitel 25) gjort sitt bästa och era spelare är på väg att ta steget mellan kursen och klubben. Då är det viktigt att de redan från start få sig itutat att de ska bli tävlingsspelare i bridge.

FJOLÅRETS NYA BLIR RUTINERADE

Det finns klubbar som säger att på måndagar spelar eliten och på tisdagar har vi trivselspel. Detta är att gräva sin egen grav, allt spel är väl trivselspel? Ingen går väl till sin kära bridgeklubb för att inte ha trevligt? Dessutom så tävlar alla, oavsett spelstyrka. Så poängen med detta resonemang är inte; om man ska bli, utan när man blir, färdig tävlingsspelare. Detta är viktigt för hur man i framtiden ska nå ut med sitt budskap om att få spelarna att lira på vanliga spelkvällar, speciellt i mindre klubbar där man inte har råd att splittra verksamheten över flera kvällar. I större klubbar kan det vara lämpligt att man har olika standard på spelkvällarna. Dock tenderar väldigt få att ansluta till de sk elitgrupperna, istället växer grupperna därunder. Låt oss säga att vi arrangerar nybörjarkurs 2005, 2006 och 2007. För var år som går bör man då flytta medlemmarna till mer etablerade grupper för de blir ju plötsligt rutinerade jämfört med de som just avslutat sin kurs.

UTBILDA BRIDGELÄRAREN

Allt det här och lite till är sådant som bridgelärare som förbundet utbildar drillas i och det har ju egentligen ingenting med själva bridgeläreriet att göra utan handlar mera om huruvida man ska lyckas med sin utbildningsinsats eller ej. Se därför till att era bridgelärare är välutbildade (kapitel 24 och 25). Väl utbildade bridgelärare garanterar inte att man lyckas men är en väldigt god start.

MINSKA AVSTÅNDEN

Avståndet mellan de som går på kursen och den ordinarie bridgeverksamheten är ofta stort. Man använder ofta samma lokal och samma material, men avståndet gör att det är få möten mellan normala bridgespelare och de som går på kursen. Spela gärna samtidigt som kursen hålls, se därefter till att ha gemensamma kaffepauser så att man skapar möten mellan kursare och etablerade. Det är en nyttig erfarenhet för dem som går på kursen att faktiskt kunna gå in och se på när de mer rutinerade spelar. Men än viktigare är att de möts öga mot öga och får lära känna varandra. Se till att flertalet av klubbens medlemmar har någon uppgift under kursens gång, som hjälpreda en kväll till bridgeläraren eller som kaffeansvarig eller som något annat. Återigen är det fantasin som sätter gränserna.

ROLIGT

Sen precis som vanligt är det otroligt viktigt att ha trevlig och roligt. Detta är ledstjärnor i vår verksamhet och lyckas man bjuda på sig själv tillräckligt mycket njuter också deltagarna. Man måste alltså vara litet av trivseltant eller farbror. Ett exempel på något galet som man kan göra är att skriva upp följande text på ”whiteboarden”: Tre häxor tittar på tre swatch klockor, vilken häxa tittar på vilken swatch klocka? När man gjort det växlar man och tar fram samma text på engelska. Jag lovar att alla kommer att skratta så de kiknar: Three witches watch three swatch watches. Which witch watch which swatch watch? Sådana övningar lättar upp tillvaron och gör det hela till något man gärna kommer ihåg och relaterar till, något som man ser som positivt.

TRE BASFUNDAMENT

Vi har tre basfundament för att lyckas med vår bridgekurs, det är dessa vi ska bygga vidare på i deras fortsatta värld.

• Bra teori, eleverna tar till sig vad de ska lära sig och får utvecklas i egen takt.
• Trygghet, de känner sig tillfreds och nöjda med sin trygga tillvaro.
• Trevligt, de har det bra och kul får fina bullar och mackor till kaffet

Den första punkten har vi inte berört så mycket då det till största delen rör själva bridgelärarbiten, men samtidigt är det viktigt att förstå att eleverna måste förstå att de måste spelträna oerhörda mängder för att dels öva upp sittmusklerna men också dels för att lätt kunna se vad som måste göras, sk ryggradsbeslut. Erfarenhetsmässigt vet vi att det fungerar dåligt med att låta deltagarna från en nybörjarkurs kliva direkt in i det ordinarie klubbspelet. Bättre är att spelträna på olika sätt och att dels läsa bridge och att dels spela med och mot bättre spelare är de snabba vägarna att snabbt bli bättre. Vi ska här komma ihåg att det stora flertalet av våra spelare egentligen hellre har roligt och trevligt en kväll än just vinner tävlingen. Dock vill alla komma så bra som möjligt. Dessa varianter bör gå hand i hand för att man ska lyckas.

SPEL I GRUPPER

På mindre klubbar kan en lösning på detta problem vara att spela i två grupper, då blir exemplet som följer: Ytterligare spelträning kan man ordna genom att låta de nyblivna spelarna spela i en egen grupp på ordinarie spelkväll tillsammans med de mera rutinerade medlemmarna. Man får då också tillgång till hjälp om och när problem uppstår. Det blir då också naturligt att lära känna övriga medlemmar i klubben. Före spelet i den egna gruppen på ordinarie spelkväll kan med fördel tid anslås till kortare teorigenomgångar i ämnen som deltagarna vill ha närmare belysta eller till repetition. Det är sedan upp till deltagarna att själva välja när de vill ansluta sig till det ordinarie klubbspelet. Erfarenhetsmässigt vet man att många deltagare har svårt att ta detta steg, men en lösning kan vara att då och då spela med en mer rutinerad spelare i den ordinarie spelgruppen. Tvinga dock aldrig en spelare över till de mera rutinerade.

KOSTNADER

En annan faktor som faktiskt kan spela roll är kostnaden. Vi har många fler avhopp under resans gång från kurser där man antingen har helt gratis kurser eller där de är väldigt billiga. Med anledning härav och att också lära våra medlemmar redan från start att det faktiskt kostar något att spela bridge är viktigt. Man bör som ett minimum åtminstone ta ut vad en vanlig spelkväll kostar multiplicerat med material samt kaffe och smörgås för varje lektion. Undantag från detta med kostnader rekommenderas dock om det handlar om juniorer eller arbetslösa som inte har någon inkomst.

Andra studieförbund tar cirka 20 kronor per lektionstimme. Översätter man det till våra kursmaterial skulle det betyda att en nybörjarkurs borde kosta kring 600 kronor + material och kaffe. Ett tips här är att låta deltagarna dela upp betalningen så att det inte känns så betungande.

GEMENSAMMA NÄMNARE

Ofta är det trivseln som styr de nya grupperna. Många som kommer söker antingen nya relationer, då blir vi till en ren partnerförmedling, andra söker sysselsättning, vissa går bara på kurser och provar hela tiden nya saker. Dock har de alla en sak gemensamt de vill fika, ha roligt, prata strunt tillsammans och bridgen är inte speciellt viktigt, däremot ska ni göra den till en viktig del i deras vardag.

De som jobbar med kurserna är mer än bara bridgelärare de kommer att vara allt från psykologer, till kuratorer, kaffekokare, städare, lekledare, kontaktpersoner och mycket annat men de som kommer att lyckas med sina elever har löst följande mysterier:

• De har skyddat sina elever.
• Resultatet har inte varit det viktigaste utan man har lärt genom att göra fel.
• Man har fått gå fram i ett eget lugnt tempo som man tyckt passat bra.
• Man har förstått vad som händer
• Alla har pratat svenska och inte bara bridgespråk såsom skvisar, inpetningar och annan bridgedialekt.

Glöm aldrig att ha trevligt och roligt tillsammans det är helheten som kommer att fälla avgörandet!